Riksbankschefen: Olyckligt om eurodebatt baseras på växelkursen
(Foto: Claudio Bresciani, Jonas Ekströmer/TT)
Den svaga kronan har gjort att eurodebatten blossat upp på nytt. Erik Thedéen tycker att det är utmärkt med debatt men tycker inte att den ska baseras på kronans växelkurs. ”Det vore olyckligt”, säger han till Altinget.
Den svaga svenska kronan har kommit att diskuteras på flera håll den senaste tiden. Även Riksbanken med dess chef Erik Thedéen är aktiv i debatten, trots att myndigheten inte har något mål för växelkursen.
– Det finns två skäl för oss att vara engagerade. Dels har det en koppling till inflationsmålet och det är ju vårt lagstadgade mål. Sen tycker jag att det är centralbankens roll att vara en klok person i rummet och diskutera valutakurser. Vem ska annars göra det? Det är ändå vi som ger ut sedlarna, säger han till Altinget, samtidigt som han betonar att Riksbanken inte har något eget mål för kronans värde.
Men från ert perspektiv skulle det vara bättre med en starkare krona?
– Det skulle det entydigt vara i dag för den är så svag så att den utgör en risk för vårt inflationsmål.
Ny fart i eurodebatten
Riksbankschefen spår att kronan kommer att stärkas och att det kan gå snabbt. Samtidigt har euroförespråkare redan nu vaknat till liv i kölvattnet av den svaga kronkursen. Erik Thedéen välkomnar debatten men höjer ett varnande finger att utgå från den aktuella kursen i en sådan diskussion.
– När vi nu har en eurodebatt, och det är väl alldeles utmärkt, så vore det olyckligt om den bara baserades på den dagsaktuella valutakursen, säger han.
Däremot tar han inte ställning i själva sakfrågan.
– Det är ju regering och riksdag som sätter vår valutakursregim så det lämnar jag till dem.
Fler möten
En nyhet som presenterades nyligen är att direktionen kommer att ha åtta möten i stället för fem. Det gör att myndigheten hamnar mer i linje med andra banker som exempelvis ECB.
– Det ena är att det ger en mer kontinuerlig möjlighet för oss att uppdatera vår samlade syn och att justera penningpolitiken. Det andra är att det är en anpassning till vår nära omvärld som har den här mötesfrekvensen. När man avviker så får man en viss förklaringsbörda. Vi slipper den nu när vi ansluter till det som finns i Norge och ECB, säger han.
Samtidigt tror han inte att det hade förts en annan penningpolitik om den nya mötesordningen varit på plats tidigare.
– Det finns ingen dramatik i det här beslutet. Det blir lite bättre men vi skulle inte fört en annan penningpolitik om vi haft fler möten.
ECB som ledstjärna?
När det gäller Riksbankens inflationsmål är räntan det tydligaste vapnet. Det har banken också använt frekvent på senare tid. På ett och ett halvt år har räntan gått från 0 procent till 4,0 procent. Totalt rör det sig om åtta höjningar.
Det råder delade meningar om Riksbankens senaste räntehöjningar har varit nödvändiga. Vissa har menat att Riksbanken bara följer den europeiska centralbanken (ECB). Men det är en kritik som riksbankschefen inte ger mycket för.
– Den inflationschock som vi har fått i världen är väldigt snarlik i stort sett i alla länder. Så jag brukar lite retoriskt säga: Vi följer även Nya Zeeland. Det vill säga alla centralbanker har agerat väldigt snarlikt i den här uppgången. Vi får väl se i nedgången om den blir lika snarlik men man kan inte säga att vi bara gör som ECB för i någon mening gör alla centralbanker samma sak.
På frågan om hur mycket svensk ränta potentiellt kan skilja sig från den europeiska ger han följande svar:
– Vi resonerar inte i de termerna. Vi går inte in på räntemöten och ser hur mycket vi ska divergera från ECB utan vi går in och diskuterar inflation. Men man är naiv om man tror att svensk inflationsutveckling är helt oberoende av det absolut mest dominerade handelspartnern nämligen euron. Men det är inte det som är vår utgångspunkt.
Tidöpartierna överväger att slopa klimatmålen
Oppositionen rasar efter uppgifter om skrotade klimatmål: ”Förödande”
