Riksdagen antog grundlagsändringen om föreningsfrihet och terrorism

Riksdagen har antagit den nya lag som gör det möjligt att begränsa föreningsfriheten för att kunna bekämpa terrorism. Vänsterpartiet reserverade sig. ”Hur blir det med dem som har fått politisk asyl i Sverige och som är medlemmar i en organisation som Erdoğan i Turkiet anser är en terrororganisation?” frågade sig Jessica Wetterling (V) retoriskt under debatten som föregick beslutet.

Den nya lagen, som börjar gälla den 1 januari 2023, antogs under onsdagen lite i skymundan av det mer omdiskuterade beslutet om utlandsspioneri.

Det här var riksdagsbeslut nummer två, ett så kallat vilande grundlagsförslag. Det första beslutet togs den 6 april. För grundlagsändring krävs två beslut med ett val emellan.

Utökade möjligheter

I korthet innebär den nya lagen en ändring i regeringsformen som ger utökade möjligheter att genom lag begränsa föreningsfriheten när det gäller sammanslutningar som ”ägnar sig åt eller understöder terrorism”. Detta innebär att det blir möjligt för lagstiftaren att införa en bredare kriminalisering av deltagande i en terroristorganisation eller ett förbud mot terroristorganisationer.

Debatten före beslutet begränsade sig till tre anföranden. Jessica Wetterling var först ut.

– Då vill jag först konstatera att det i dag är straffbart att utföra terrordåd. Det är straffbart att finansiera terror. Det är straffbart att uppmana till terror. Det är straffbart att rekrytera någon som ska göra ett terrordåd. Det är straffbart att lämna stöd till någon som på något sätt är inblandad i någonting med anknytning till terror. Det är straffbart att resa utomlands för att delta i terrorverksamhet. Det är straffbart att påbörja en resa om avsikten är att delta i terrorverksamhet, oavsett vad som händer sedan och så vidare.

– Det är med andra ord förbjudet och straffbart att förbereda, planera och utföra terrordåd. Ändå sker terrorbrott i Sverige och i andra länder där lagstiftningen många gånger är skarpare än här, till exempel i länder där det också är förbjudet att vara medlem i en organisation som ägnar sig åt terrorism, fortsatte Wetterling.

En skyldighet mot invånarna

Moderaternas Susanne Nordström hade en annan syn.

– Vi har en skyldighet mot våra invånare och även mot dem som besöker vårt land. Man ska känna sig trygg här.

– En terroristorganisation ska inte längre kunna kalla sig förening och därmed åtnjuta vår föreningsfrihet. Att kunna sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften är liksom yttrandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten, demonstrationsfriheten och religionsfriheten grundläggande i vår demokrati. Det är just vår demokrati vi värnar om här – en demokrati där terroristbrottslighet inte hör hemma.

Inte ute efter att begränsa

Hans Ekström (S) var inne på ett liknande resonemang.

– Det här grundlagsförslaget är inte ute efter att begränsa människors frihet. Det är ute efter att skydda det öppna, demokratiska samhället. Allmänheten har rätt att begära att samhället vidtar de åtgärder som behövs för att skydda vårt öppna samhällsskick, och det är med detta syfte som lagförslaget är framtaget.

– Jag tror att effekterna för samhället om människor upplevde att vi inte vidtar de åtgärder som behövs för att skydda samhället skulle vara alldeles förödande.

Klar majoritet för

Det var en klar majoritet, 278–25, som röstade för förändringen. Bland motståndarna fanns, förutom den 21 vänsterpartisterna, också fyra miljöpartister. Bland dem språkröret Märta Stenevi och Ulrika Westerlund.

Att propositionen kom till hängde samman med Sveriges strategi mot terrorism, som initierades 2015. 

Föreningsfriheten är tillsammans med yttrandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten, demonstrationsfriheten och religionsfriheten en av de positiva opinionsfriheterna.

Beslutskedja: Förstärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende

16/1
2020
22/1
2020
13/2
2020
16/4
2020
16/4
2020
15/3
2021
16/3
2021
16/6
2021
5/11
2021
8/4
2022
1/7
2022
18/11
2022
2/3
2023
3/3
2023
8/3
2023
10/3
2023
17/3
2023
22/3
2023
31/3
2023
31/3
2023
5/5
2023

Forrige artikel Röda korset får nyckelroll i Sveriges ”vinterpaket” till Ukraina Röda korset får nyckelroll i Sveriges ”vinterpaket” till Ukraina Næste artikel Direkt vapenexport kan bli en del av långsiktigt stöd till Ukraina Direkt vapenexport kan bli en del av långsiktigt stöd till Ukraina
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.