Riksdagsledamot får fullt arvode trots timeout
Den brottsmisstänkte ledamoten som tagit timeout från sitt uppdrag får fortsatt fullt arvode från riksdagen. Men efter förra årets lagändring kan han bli återbetalningsskyldig om frånvaron håller i sig.
En förundersökning har inletts mot den riksdagsledamot som misstänks för sexköp. Han tar därmed en paus från sina uppdrag för partiet, meddelade Moderaterna förra veckan.
”Rent praktiskt innebär det att ledamoten inte deltar i arbetet i riksdagshuset”, skriver partiet i ett mejl till Altinget.
Samtidigt får ledamoten fortsatt fullt arvode för sitt riksdagsuppdrag.
I mars rörde det sig om en bruttolön på 78 000 kronor med den retroaktiva höjningen av grundarvodet och ersättning för den egna bilen, samt skattefria traktamenten och reseersättningar för december–februari på drygt 9 600 kronor.
”Just nu får ledamoten arvode men kan efter en längre tids frånvaro bli återbetalningsskyldig. Detta är i enlighet med riksdagens regler”, fortsätter mejlet från Moderaterna.
{{toplink}}
Timeout kritiseras
Att arvoden betalas ut trots att ledamoten inte deltar i riksdagsarbetet beror på att möjligheten till så kallad ”timeout” inte finns reglerad varken i riksdagsordningen eller annan författning, till skillnad från sjukdom och tjänstledighet som påverkar arvodet.
Liberalernas Carl B Hamilton är en av de som kritiserat ledamöternas timeout och kallat det för ”en moraliskt närmast svinaktig åtgärd”. I sitt tidigare uppdrag som riksdagens talman öppnade Urban Ahlin för att i stället godkänna tjänstledighet utan arvode för en ledamot som ”på grund av exempelvis en pågående förundersökning ansöker om detta”.
Den brottsmisstänkte ledamoten har enligt riksdagens kammarkansli inte ansökt om tjänstledigt.
Samtidigt är det inte heller helt ovanligt att ledamöter i stället väljer, eller ombeds, att ta just en timeout.
Den liberala riksdagsledamoten Emma Carlsson Löfdahl uppmanades exempelvis till det efter att 2019 hamnat i blåsväder för den hyresersättning hon fick för sin mans bostadsrätt.
Hon blev därefter vilde och lämnade riksdagen först efter drygt två år, då hon också fått rätt till den maximala inkomstgarantin.
Kan behöva betala tillbaka
Nuvarande talman Andreas Norlén sade vid tiden för Carlsson Löfdahls timeout till Aftonbladet att han ansåg det förtroendeskadligt och avsåg att titta på möjligheten till sanktioner mot ledamöter som inte deltar i riksdagsarbetet.
Förra året ändrades lagen efter förslag från en parlamentarisk kommitté.
Men det är först vid en längre frånvaro från voteringar, minst 60 procent under sammanlagt två kvartal, som en riksdagsledamot kan bli skyldig att betala tillbaka sitt arvode.
Riksdagens arvodesnämnd, som fattar beslutet efter en anmälan från talmannen, har också att ta ställning till om det finns synnerliga skäl för frånvaron.
Altinget har sökt riksdagsledamoten via Moderaterna.
Utredare petas: ”Skälet är min partipolitiska koppling”
Efter tre månader – Buschs elstödsansökan inlämnad
