Ris och ros till egna budgeten från klimatpolitiska talespersonerna

Varken Kristdemokraternas Kjell-Arne Ottosson, Liberalernas Helena Gellerman eller SD:s Martin Kinnunen har ännu fått grepp på orsaken bakom havsmiljösänkningen när Altinget når dem. Liberalernas ledamot i miljöutskottet, Elin Nilsson, ställer inte upp på en intervju, utan pressavdelningen hänvisar frågor om budgeten till miljöministern Romina Pourmokhtari (L), som inte heller ställer upp på någon intervju.

– Jag känner inte till att det varit en central fråga för någon att dra ner där, säger Martin Kinnunen (SD), och fortsätter:

– Men alla har nog haft svårt att dels få till stånd utgiftsdrivande saker, dels har det varit knepigt att få bort saker som skapat intäkter i statskassan på något sätt. Det är en hel del skatter som vi kanske velat få bort, men som ligger kvar. Det är en stram budget, men det är också ett resultat av att det vid ett regeringsskifte är svårt att gå in på djupet och ändra saker. Tiden finns helt enkelt inte. Nu blir det en betydligt bättre och omfattande budgetprocess som startar i vår. Men vi är nöjda med utvecklingen.

Var det ingen som försvarade den tillräckligt?

– Jag vet faktiskt inte, så där får jag nog passa på den frågan.

Kinnunen lyfter sänkta anslag till klimatbonusar inom bonus-malus-systemet, samt sänkta anslag till skydd av skog, som några av partiets främsta framgångarna i budgetförhandlingen. Därutöver ser han även positivt på att budgeten förstärks för internationella klimatinvesteringar, även om potten är fortsatt liten på grund av att samarbetet inom det nya Artikel 6-samarbetena ännu inte kommit i gång.

Vad är mest svårsmält för din del?

– Att kemikalieskatten ska vara kvar. Den ska ju förbättras, det är ju positivt, men vi hade ju gärna sett den försvinna, exempelvis. Men det är den utmaningen som finns när det är en väldigt stram budget. Det är ont om pengar helt enkelt.

– Sedan är det klart att vi inte är nöjda med att reduktionsplikten dröjer. Det hade ju varit positivt att påbörja nedtrappning under året.

Samtidigt är just den aviserade sänkningen av reduktionsplikten också den fråga som Liberalernas Helena Gellerman lyfter fram som svårast att acceptera. Men hon ser det också som en rimlig avvägning.

–  När grundpriset på olja nu stigit och man lägger reduktionsplikten ovanpå det, så gör det att hushåll och företag har svårt att klara kostnaden. Det är en avvägning mellan kostnader och klimatet. Den tillfälliga sänkningen kan jag acceptera i dagsläget på grund av den höga kostnaden vid pump, säger Gellerman till Altinget.

”Vi går mot en bister vinter i ekonomin”

Kristdemokraternas Kjell-Arne Ottosson hänvisar även han till att tidsramarna begränsade handlingsutrymmet. 

– När vi tog över på Regeringskansliet så var tabellverket nästan låst. Så det är väldigt begränsat vad man faktiskt hinner. Och många av de satsningar som vi pratat om är inte sådant som kan ske på direkten. Vissa saker kräver beredningsgång och det är utredningar som behövs. Så det här är första steget på en lång resa, säger Ottosson till Altinget och fortsätter:

– Sedan ska man inte sticka under stolen med att vi går mot en bister vinter i ekonomin. Och därmed är det saker som man skulle velat ha gjort, men som blir betydligt svårare. För man ska inte gå på så mycket som man skulle vilja göra, med tanke på den inflationen som vi har, och samtidigt måste vi ha pengar om nedgången skulle bli ännu djupare.

KD: Viktigt med positiv inriktning

Inom det egna sakpolitiska området har han inte hunnit sätta ner foten ännu kring de främsta segrarna, men han ser dock positivt på den inriktning som pekats ut.

– Det rör de delar som pekar på omställningen. Där vi ser industriklivet exempelvis, som är väldigt positivt. För även om vi är i ett allvarligt läge vad gäller klimatet, så är det viktigt att visa på en möjlig väg. Jag tycker ändå att vi pekar på att vi har satsningar och en möjlig väg, utan tvivel. Jag såg FN:s generalsekreterare Antonio Guterres uttalande på Cop:en, och när jag lyssnar på honom, så låter det som att vi lika gärna kan ge upp, ”för det skiter sig ändå”. Och det skickar väldigt fel signaler, säger Ottosson.

Vill se norsk plastpåselösning

Samtidigt är det också punkter som irriterar Ottosson, bland annat att plastpåseskatten är kvar i sin nuvarande form. Han uppger att han inte vet orsakerna bakom beslutet, men ser fram emot det fortsatta arbetet.

– Vi hade en ganska hård intern fajt när den kom första gången. Jag var en av dem som inte tyckte att vi skulle gå på den, utan i stället gå på det norska systemet, med handelns miljöfond som de har där. Det är inte en fiskal skatt utan det går tillbaka till att utveckla nya tekniker och göra plasten ännu bättre. Det tycker jag är betydligt mer smakligt, säger Ottosson och fortsätter:

– Nu förlorade jag den matchen. Och nu är vi där vi är nu och jag tycker fortfarande att plastpåseskatten som den är nu, är felriktad. Men här är det samtidigt en fråga om prioriteringar, och då får man ta hand om andra saker som i detta hårda ekonomiska läge, som man var tvungen att ta hand om före.  

Liberalernas Helena Gellerman försvarar den inslagna vägen i bonus-malus-politiken, och även om Kjell-Arne Ottossons Kristdemokraterna var den tydligaste förespråkare till att behålla systemet, så har de samtidigt en annan ingång i frågan:

– Vi vill ha en helt ny fordonsbeskattning, både vid pump och där du passerar trängselavgifter och sådant. Så att det, kortfattat, blir ett samlat system där du betalar allra mest om du kör i Stockholms innerstad med fossilbil, och betalar absolut minst om du kör i Norrlands inland, säger Ottosson, som tillägger:

– Men allt kan inte hända på en gång, detta är något som verkligen måste utredas.

Skulle du beskriva det som svårsmält att skrota bonusen?

– Inte så, utan då ser jag att andra satsningar gör mer för klimatet, än den. För där behövs det inte marknadsintroduktion längre. Också i och med att det satsas på laddinfrastruktur, och mer el inte minst, så är det är andra saker som ger mer pang för pengarna, säger Ottosson och fortsätter:

– Att skattebetalarna står för tiotusentals kronor när någon köper en fabriksny bil – något som många människor inte kan drömma om för att de inte har de ekonomiska möjligheterna överhuvudtaget – nu blev det i grunden ohållbart, och då är det bättre att avskaffa den subventionen och göra andra delar i stället.

Svarar på svarta budgeten

Samtidigt får de budgetsamarbetande partierna kraftig kritik för att närmare en tredjedel av reformutrymmet läggs på åtgärder som driver upp utsläppen.

– Men när vi samtidigt håller på att ta livet av svensk landsbygd och åkeriägare, så ser vi att ingen tjänar på det. Vårt klimat tjänar på att vi har en levande landsbygd, för det ger oss så många andra tjänster som är viktiga för miljö- och klimat i stället, svarar Kjell-Arne Ottosson.

Men kritiker säger då att en stor del av reformerna landar i storstäder och pendlarkommuner. Hur ser du på det?

– Då är vårt svar att vi vill ha ett helt nytt skattesystem. Det är detsamma som gäller för reseavdraget. För vi som bor ute på vischan har inga andra möjligheter, och det är vi som måste ha det. Bor man i stan så har man andra möjligheter, men väldigt många av oss har inget annat val.

Så kanske det är dags för den där skattereformen från Januariavtalet?

– Kanske det, svarar Ottosson, som tillägger att han gärna ser att den i så fall utreds brett politiskt.

Mindre effekt än utpekat

Sverigedemokraternas Martin Kinnunen anser samtidigt att symbolvärdet inte bör överdrivas.  

– Nu höjer ju regeringen skatten vid årsskiftet, men sedan sänker man den samtidigt mer än vad man höjer den. Det framstår som en kostsam satsning, men samtidigt går också intäkterna upp när man höjer uppräkningen. Vi kan tycka att det är beklagligt att resultatet vid pump är inte mer synligt än vad det blir.

Så du vill nyansera den samlade bilden?

– Den hade gärna kunnat få vara större, den där satsningen. För det är samtidigt en väldigt osäker marknad på drivmedel, framför allt i vår när fler sanktioner kickar in. Vi får se på hur detta slår på priserna vid pump-nivåerna. Det är mycket som påverkar detta, med en stark dollar och en väldigt tajt dieselmarknad, säger Kinnunen.

Altinget har sökt Moderaternas Helena Storckenfeldt, som inte kunde nås före publicering.

jacob@altinget.se