Underhållsskulden betas inte av – trots uttalad prioritet för Tidöpartier
(Foto: Axel Adolfsson / Press)
Budgeten för vidmakthållande förstärks, men kommer knappt bidra till att bromsa den utpekade underhållsskulden. L:s talesperson pekar på vikten att hålla i plånboken, samtidigt som M:s talesperson menar att viljeinriktningen är tydlig.
Moderaternas Maria Stockhaus lyfter tillskottet till vidmakthållande, och framför allt vägunderhåll, som den främsta segern i budgetförhandlingen.
− Satsningen på vägunderhåll är jätteviktig. Det har ju synts väldigt tydligt i tidigare budgetar att MP varit med och påverkat, det vill säga att ”man inte ska köra bil – och därför kan vi strunta i våra vägar”. Men denna satsning tycker jag är väldigt viktig, för det påverkar godsflöden och det påverkar människors möjligheter att ta sig till jobbet, säger Stockhaus till Altinget.
Hon fortsätter:
− Det har ju varit väldigt mycket kritik från alla håll och kanter. Inte minst från Trafikverket själva har ju varit tydliga med att pengarna inte räcker till.
Men samtidigt sker det endast ett tillskott i praktiken på cirka 250 miljoner kronor, till en budgetpost på över 30 miljarder kronor. De nya samarbetspartierna ville alla öka anslagen i förra årets budget med mellan 350 och närmre 700 miljoner kronor.
Tillskottet lär samtidigt ätas upp av inflationen. Hur har ni tänkt här?
− Den diskussionen kan man ha kring alla investeringar, som involverar byggnation. Det viktiga är att vi har prioriterat den här frågan, och ser till att det finns mer pengar än vad det hade funnits med en annan regering, som inte satsat på vägunderhållet i en tillräckligt stor utsträckning. Jag kan tycka att det ändå är en viktig markering att vi ser att människor behöver bilen, inte minst på landsbygden.
Hon ser inte en risk för en svekdebatt, bland annat med hänvisning till det strama ekonomiska läget.
− Jag tycker att de har infriat mycket bra saker. Men jag kan också se, att jag ser fram emot nästa års budget när det finns betydligt mer tid att jobba igenom budgeten på ett annat sätt. Jag tycker ändå att de lyckats väldigt bra, med den tiden de haft på sig.
Liberalernas Helena Gellerman trycker samtidigt på vikten att hålla i kostnaderna.
− Om man tittar både på vidmakthållande, och på investeringar, så är det en stor osäkerhet var vi kommer att landa, för både insatsvaror och byggnation påverkas av den höga inflationen. Vi får se på hur det kommer att påverka alla investeringar och vidmakthållande som vi gör. Vi får se över det till nästa budget. Det finns också ett stort behov av nyinvesteringar, kontra vidmakthållande. Och samtidigt, om vi tittar bakåt, så har det varit stora problem med tillförlitligheten på järnvägen. Så det är självklart att vi behöver satsa där.
Ni har samtidigt sagt att underhållsskulden är prioriterad?
− Ja, men det är ett annat kostnadsläge nu. Man måste titta på hela budgeten så att man håller en någorlunda stram budget, samtidigt som vi får se hur inflationen kommer att påverka hela prisbilden. För att genomföra det vi prioriterar så behövs det kanske skjutas till mer pengar. Annars får man ju omprioritera och minska på underhållet, och det är kanske inte det man ska göra i nuläget.{{toplink}}
Nattågsupphandling får löpa ut
Överlag ser både Gellerman och Stockhaus positivt på de prioriteringar som gjorts i budgeten. Ingen av dem hade dock egentligen velat se fortsatta investeringar i den upphandlade nattågstrafiken ner till Hamburg. Men i och med att det slutits ett avtal så ser båda företrädarna att det är viktigt att det får löpa ut.
− Jag tycker att det är jättebra om det blir lättare att åka tåg ut i Europa på många sätt. Men det här är inte ens ett plåster på ett vidöppet blödande sår, säger Stockhaus och fortsätter:
− Det är så mycket regleringar som gör det svårt att köpa biljetter och resa ut. Och det kan vi inte fixa själva. Nu har man försökt på EU-nivå, men man har inte kommit tillräckligt långt, utan man måste jobba vidare där så att det inte krävs en doktorsavhandling för att boka tågbiljetter.
Drönarpott
Ett nytillskott i budgeten är att det viks 30 miljoner kronor till att Luftfartsverket ska utveckla system för att stärka flygsäkerheten genom att bättre kontrollera drönartrafiken. Tillskottet sker mot bakgrund av bland annat krav i en ny EU-förordning.
− Det finns förväntningar om att man ska utveckla system för att hantera obemannad luftfart, så det kan ju ligga bakom. Sedan är det inte en stor budgetpost, men det är en viktig fråga – för de ställer till problem, säger Stockhaus till Altinget.
Ris och ros till egna budgeten från klimatpolitiska talespersonerna
Så många blir utan investeringsstöd
