Risk för fler motstridiga skolförslag

ANALYS. Det är en risk att skolpolitiken försvåras ytterligare när Ilmar Reepalu nästa vecka presenterar andra delen av Välfärdsutredningen.

På måndag klockan 12, enligt den preliminära plan som sekretariatet för Välfärdsutredningen uppger, ska Ilmar Reepalu presentera de delar som är kvar i Välfärdsutredningen. Avklarat hittills är det numera beryktade vinsttaket.

Det ska inte vara tillåtet att göra en vinst som är större än 7 procent av det operativa kapitalet plus statslåneräntan, som i dag är noll procent, (se faktarutan för närmare beskrivning).

Många är av ideologiska skäl emot vinstbegränsningen, andra ifrågasätter själva måttet. Man slänger ut barnet med badvattnet då många ideella aktörer skulle göra övervinster mätt på detta sätt, varnar kritikerna.

Svåröverblickbart

Det finns en ytterligare dimension. Förslagen i den första delen av Välfärdsutredningen tillsammans med Skolkommissionens och Skolkostnadsutredningens förslag får den mest luttrade skolbyråkrat att klia sig både hårt och länge i huvudet när hen ska försöka förutse konsekvenserna av förslagen.

Skolkommissionens ordförande Jan-Eric Gustafsson har föreslagit ett resursfördelningssystem utifrån ett socioekonomiskt index. I samma veva ska vinstbegränsningar införas. Men som inte det vore tillräckligt kommer det enligt en tredje utredning, Skolkostnadsutredningen, att införas ett krav på jämförbar ekonomisk redovisning på skolenhetsnivå, både för kommunala och enskilda huvudmän. Minsterduon Shekarabi-Fridolin har slängt upp tre lagstiftningsbollar samtidigt. Bollarna påverkar varandra direkt eller indirekt.

Skolkommissionen bedömer att Skolkostnadsutredningens förslag ”kan lägga en grund för och underlätta genomförandet av kommissionens förslag om ett bidrag med hänsyn till socioekonomiska förhållanden och om vägledande information för fördelning på skolenhetsnivå”.

Incitament till vad?

Den tredje bollen, Välfärdsutredningen, konstaterar torrt att avsteg ”från reglerna om högsta tillåtna rörelseresultat ska i normalfallet föranleda sanktioner”.

För en friskola kan extra pengar för att bedriva skola i ett utsatt område locka. Men samtidigt, om det blir för mycket pengar, så blir det böter. Här kan skolpolitiker antagligen diskutera i evigheter om de tre bollarna sammantaget lockar eller skrämmer friskolor från att driva skolor i utsatta områden.

Det finns andra områden där utredningarnas förslag i bästa fall förvirrar, i värsta fall är motstridiga

Ett sådant är Skolkostnadsutredningens förslag om antagning till friskolor. Där heter att ”Skolinspektionen ska i beslutet om godkännande ange vilka urvalsgrunder en fristående grundskola, grundsärskola eller förskoleklass får tillämpa när det inte finns plats för alla sökande. För att en skola ska kunna ändra urvalsgrunderna ska det krävas ett nytt beslut från Skolinspektionen.”

Men om Skolkommissionens förslag på lottning införs, vad är det då Skolinspektionen ska besluta om?

Välfärdsutredningen ska på måndag presentera förslag på mått för kvalitet och uppföljning för att garantera att skattemedel i välfärden används på ett effektivt sätt. Risken är att en fjärde lagstiftningsboll slängs upp i luften.

Forrige artikel Hur mår befolkningen egentligen? Næste artikel SD röstar oftare med regeringen än med alliansen SD röstar oftare med regeringen än med alliansen
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.