Risk för långa processer med nya byggregler – domstolarna kan få avgöra

Boverkets nya byggregler riskerar att ge grus i byggprocessernas maskineri. Det menar flera aktörer på bygg- och bostadsmarknaden. Johan Sjöstrand, expert på SKR, menar att det kan bli upp till domstolarna att avgöra vilka regler som ska gälla. 

Boverkets förslag på nya byggregler som ska göra att reglerna bli enklare, tydligare och mer renodlade möts med skepticism från flera aktörer inom bygg- och bostadsbranschen. 

Boverket föreslår att de allmänna råden, hänvisningen till standarder och föreskrifter tas bort. Istället ska reglerna utformas som funktionskrav och ansvaret för hur man ska avgöra att kraven är uppfyllda läggs på branschen. 

– Risken är att det blir ett jättestort grus i maskineriet, att man inte kan enas mellan byggnadsnämnd och byggherre och att handläggningsprocessen bli betydligt trögare, säger Johan Sjöstrand, expert för planering och byggande på SKR, till Altinget. 

Upptill domstolarna

Framförallt är det att de tidigare allmänna råden tas bort utan att ersättas med riktlinjer om vad som är acceptabla funktionskrav som kommer innebära utmaningar i byggprocessen. De vaga beskrivningarna i regelverket riskerar enligt Johan Sjöstrand att leda till att kommunerna gör olika tolkningar i olika delar av landet, vilket byggbranschen redan tycker är ett stort problem med dagens regler. 

– Det har varit en fråga som diskuterats länge och det kommer inte att bli bättre av det här. Man kommer göra en bedömning i varje kommun av vad som är acceptabel nivå och det kommer inte att bli mer likt med hjälp av det här regelverket.

Han menar att det riskerar att i praktiken kan bli upp till domstolarna att avgöra vad som ska anses tillräckligt. 

– Om parterna inte kan mötas kommer det att behöva formas praxis kring vad som ska gälla. Det som kommer ske är att många ärenden kommer gå till mark- och miljödomstolarna. Så de kommer att få väldigt mycket arbete, det är min bedömning, säger han. 

”Risk för 290 bedömningar”

Att ansvaret för bedömningen av vad som är godtagbart flyttas från de allmänna råden till branschen och kommuner innebär enligt Johan Sjöstrand också en risk för stora ekonomiska kostnader både för branschen och för kommunerna.

– För de måste bygga upp väldigt mycket kompetens där de tidigare haft vägledning från Boverket. Nu måste man sitta på kunskapen själv så det kommer bli en huggsexa på den kompetens som finns. 

Boverket ska dock återkomma med ytterligare vägledning. Men Johan Sjöstrand är tveksam till om det kommer att vara tillräckligt för att göra reglerna ska tolkas lika i alla kommuner. 

Byggföretagen är visserligen positiva till ambitionen att få till enklare regler och större möjligheter till innovativa lösningar. Men de ser också risker med att det inte finns något gemensamt system som det nya regelverket landar ner i. De vill att någon myndighet eller annan aktör blir verifieringsorgan och får ansvar för att det finns godkänna verifieringsmetoder.

– Den som är ansvarig för att ta fram regelverk måste också ta ansvar för att de går att verifiera att kravet är uppfyllt på ett objektivt sätt. Det kan man inte avhända sig och säga att branschen ska lösa, säger Anna Broman, bostadspolitisk expert på Byggföretagen, till Altinget. 

– För om det inte går att verifiera så är risken att kommunerna gör olika bedömningar och att det blir 290 tolkningar av kravet. 

Kalkylera med ökad risk

Anders Nordstrand, vd för Sveriges Allmännytta, delar bilden att det finns risk att bedömningarna blir olika. 

– Det vi kämpar för är mer typgodkännande när det gäller de tekniska kraven. Det är så man kan få till industriellt byggande och det är det som kan pressa priserna. Men jag ser inte att det går åt det hållet i detta förslaget, säger han till Altinget. 

Ett nationellt typgodkännande skulle enligt Nordstrand vara en lösning på det problem som SKR lyfter och innebär att domstolarna inte behöva belastas.

Anna Broman menar att byggbranschen, särskilt i det ekonomiska läget som just nu råder, behöver ha ökad förutsägbarhet och minskad risk för att överhuvudtaget kunna komma igång med projekt.

– Det här blir snarare en ny risk som man måste kalkylera med, att kommunerna kan komma att göra olika bedömningar här, säger hon. 

Effekter för boende

Även Hyresgästföreningen riktar kritik mot förslagen, men de är framförallt kritiska mot att man sänker byggkvalitet med risk för vilka effekter det kan ge för de boende. 

– Bostadsbristen gör att vissa grupper inte har möjlighet att välja bort ohälsosamma bostäder. De nya reglerna innebär därför en stor risk till försämrad standard med stora konsekvenser för boendes hälsa som följd, säger Joachim Höggren, energi- och hållbarhetsexpert på Hyresgästföreningen i en skriftlig kommentar. 

Bakgrunden till det Boverket presenterar är de tre betänkanden som utredningen om ”Genomgripande översyn av Boverkets byggregler” (Dir. 2017:22) lämnade till regeringen 2017, 2018 och 2019, där syftet var att modernisera regelverket och gynna ökad konkurrens och ökat byggande.

{{toplink}}

Beslutskedja: Genomgripande översyn av Boverkets byggregler m.m.

28/2
2017
20/12
2017
20/6
2018
13/12
2019
19/12
2019
15/5
2020
15/5
2020
15/6
2023
29/8
2023
26/9
2023
3/10
2023
15/2
2024
27/2
2024
4/6
2024

Forrige artikel Klart med gemensamma mål mot antibiotikaresistens Klart med gemensamma mål mot antibiotikaresistens Næste artikel SD:s prioriteringar: Gränsstängsel och mindre makt åt EU SD:s prioriteringar: Gränsstängsel och mindre makt åt EU
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.