S-ledamöter: Avveckla ränteavdragen gradvis

DEBATT. Ränteavdragen bör trappas av. Avdragen är en kvarleva från 1990-talet som regeringen och oppositionen måste ta tag i innan bostadsbubblan spricker, skriver de socialdemokratiska riksdagsledamöterna Susanne Eberstein och Ingemar Nilsson.

Susanne Eberstein (S), riksdagsledamot och ordförande i riksbanksfullmäktige

Ingemar Nilsson (S), riksdagsledamot och ledamot i näringsutskottet

Situationen på den svenska bostadsmarknaden är oroande. Genom alltför snabba och dramatiska förändringar av den tidigare borgerliga regeringen, bl.a. avskaffandet av investeringsstödet, sjönk bostadsbyggandet drastiskt. Bostadsproduktion är en långsiktig verksamhet som varken kan tvärbromsa eller rivstarta. Fallet i produktionen i kombination med en växande befolkning har skapat en bristsituation som starkt bidragit till bostadsprisernas uppgång.

Avskaffad fastighetsskatt ett misstag

Den borgerliga regeringens andra stora misstag var att avskaffa den statliga fastighetsskatten och ersätta den med en begränsad kommunal fastighetsavgift. Effekten blev naturligtvis störst för de dyraste villorna som i regel ägs av personer med höga inkomster. Samtidigt avskaffade man förmögenhetsskatten. I kombination med flera jobbskatteavdrag, innebar detta en förmögenhetsöverföring och ökade köpkraften för vissa grupper. Till detta kom bankernas ytterst liberal utlåningspolitik, där man dessutom hellre lånade ut till bostäder än till företag. Fler kände att de hade råd att lägga mer pengar på boendet, fler blev beredda att betala mer.

Överhettad bostadsmarknad

Bostadsbrist, sänkta skatter och liberalare utlåning har blåst upp det som kan kallas bostadsbubblan. När och om den spricker kommer fastighetsägare och bankerna än en gång begära att staten ska rädda dem, vilket riskerar bli dyrt för alla skattebetalare.

Regeringen har infört amorteringskrav på nya bostadslån. Det tillsammans med den snabba ökningen i bostadsproduktionen inverkar något lugnande på prisutvecklingen. Det finns dock få tecken på att överhettningen på bostadsmarknaden håller på att svalna. Inte minst eftersom främst villaboende men även bostadsrätten skattemässigt fortfarande är så oerhört gynnat.

Regeringen, men även oppositionen, kommer förr eller senare tvingas ta tag i överhettningen på bostadsmarknaden. Vad som borde ha gjorts i samband med förändringen av fastighetsskatten var att börja fasa ut ränteavdraget. Ränteavdraget är en kvarleva från skattereformen 1990/91 och dess statsfinansiella kostnad ökar med högre bostadspriser och ökad belåning.

Höginkomsttagare gynnas

Stora lån ger höga ränteavdrag och dessa lån innehas i hög utsträckning av höginkomsttagare, inte minst i storstadsområdena. Lågavlönade, ensamstående, boende i glesbygd och hyresgäster missgynnas. Ränteavdragen bidrar till att konservera ojämlikhet och motverkar både fördelningspolitiken och en minskning av de klyftor som präglar Sverige av idag.

En nedtrappning av ränteavdragen måste ske försiktigt och gradvis. Kompensatoriska åtgärder behövs inte minst för villaboende barnfamiljer, så att de kan bo kvar. Nedtrappningen får inte heller ske på ett sådant sätt så att en stor grupp tvingas till stora konsumtionsbegränsningar för att ha kvar sitt boende.

Vägval i bostadspolitiken

Vi socialdemokrater är inte utan skuld för den uppkomna situationen. Vi borde för länge sedan ha vågat tala om ränteavdragen. Nu finns två vägar att välja emellan. Den ena leder till ökade konflikter, mer ”käbbel” och fler låsningar. Den andra innebär att våga ta steget in i rum av samförstånd och problemlösning. Vi tycker att partierna bör ta steget in i samförståndets rum och diskutera ränteavdragen och andra bostadspolitiska frågor innan bostadsbubblan spricker.

Forrige artikel "Dags att ompröva public service" Næste artikel "Kilometerskatten en kvarnsten för företag i norr"
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.