S om fackkritiken: ID-kontrollkrav rimligt i allvarligt säkerhetsläge

Trots fackliga invändningar ställde sig även Socialdemokraterna bakom den omdiskuterade ID-kontrollagen. ”Skulle vi få information om att vi behöver höja säkerheten vid våra gränser måste vi kunna göra det snabbt”, säger tidigare inrikesministern Mikael Damberg. 

Riksdagens beslut om att ge regeringen möjlighet att kräva att tågbolag och andra trafikföretag gör ID-kontroller har kantats av kritik. Flera fack och branschorganisationer, men också Lagrådet, har haft invändningar.

Men lagförslaget togs, trots detta, genom riksdagen och fick brett stöd efter att Socialdemokraterna anslutit sig till regeringssamarbetets linje.

Mikael Damberg (S), ekonomisk-politisk talesperson och tidigare inrikesminister, kommenterar beslutet.

– Ja, men man måste ju värdera olika saker mot varandra. När vi gjorde detta förra gången så fick det effekt. Vi lyckades, i ett läge där vi inte klarade av en migration på de nivåerna som vi hade, ha detta som ett av de sätt som vi fick ner det på. Det är ett ganska drastiskt sätt, men det visade att vi menade allvar, säger Damberg, som menar att möjligheten till ID-kontroller kan vara central i det aktuella förhöjda säkerhetsläget.

– Skulle vi få information om att vi behöver höja säkerheten vid våra gränser måste vi kunna göra det snabbt. Säkerhet som option och en möjlighet tror jag är rimligt.

V: S ignorerar kritiken

I riksdagsdebatten när beslutet om den nya lagen fattades var tongångarna från övriga oppositionspartier hårda, och då särskilt mot Socialdemokraternas beslut.

– Att Socialdemokraterna totalt ignorerar fackföreningsrörelsens kritik är lika skamligt som att regeringen lägger fram det här förslaget, sade V-ledamoten Linda Westerlund Snecker.

De socialdemokratiska ledamöterna i debatten betonade dock att de, bland annat i särskilda yttranden från justitie- och trafikutskottet, pekat på ett antal kritiska punkter som regeringen bör ta med sig i det fortsatta arbetet.

– Vår bedömning är dock att det trots kritiken finns behov för Sveriges regering att ha den här typen av verktyg i verktygslådan om en kris liknande migrationskrisen 2015–2016 uppkommer igen, sade Lars Isacsson (S), ledamot i justitieutskottet. 

S-ledamoten Gunilla Svantorp, som varit med och tagit fram yttrandet från trafikutskottet, lyfter flera av de punkter som hon bedömer är centrala att ta med framöver.

– Vi trycker bland annat på det faktum att Lagrådet och facken är oroliga för den myndighetsutövningen som man ska utföra, som man inte har utbildning för, säger hon till Altinget.

”Inget man gör lättvindigt”

Mikael Damberg anser att regeringens förslag, trots invändningarna från bland andra Lagrådet, är tillräckligt väl utformat.

– Det är rimligt, eftersom det kan inträffa situationer som är allvarliga. Vi satt i regering när vi själva fick använda den här typen av metoder. Vi tycker nog att det är rimligt att regeringen har de här mandaten, säger han.

I sin nuvarande roll som ekonomiskpolitisk talesperson menar han samtidigt att de samhällsekonomiska konsekvenserna av ett införande måste beaktas särskilt.

– Man ska inte ta det lättvindigt och man måste göra noga övervägningar, för det fick ganska stora konsekvenser när vi gjorde det, säger Damberg.

Han betonar också att partiet inte ställer sig bakom att regeringen skulle införa åtgärden just nu.

– Det är inte så att vi vill ha ID-kontroller nu, det är inte det vi säger. Vi säger att det ska kunna vara möjligt i ett sådant allvarligt läge.

Beslutskedja: Tillfälliga förbud att transportera personer utan giltiga identitetshandlingar till Sverige

18/7
2023
15/10
2023
18/10
2023
23/11
2023
29/11
2023
13/12
2023
21/12
2023
10/1
2024
8/2
2024
15/2
2024
21/2
2024

Forrige artikel Skolinspektionen stänger tre skolor Skolinspektionen stänger tre skolor Næste artikel Efter översynen – kräver att Palestinabiståndet återupptas omgående Efter översynen – kräver att Palestinabiståndet återupptas omgående
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.