S velar om ökad makt för regeringen i kris
Ska regeringen själv få bestämma om att stärka sin makt i allvarlig kris? Socialdemokraterna har ännu inte tagit ställning till förslaget som presenterades i vintras, men Ida Karkiainen (S) tycker att regeringen ska ta det vidare. ”Riksdagen blir ju aldrig av med någon makt egentligen”, säger hon till Altinget.
Frågan om regeringens möjlighet att agera snabbt i kris aktualiserades under coronapandemin. Den dåvarande S-regeringen tillsatte en parlamentarisk kommitté som i vintras lämnade förslag för att utvidga regeringens möjligheter till beslutsfattande.
– Det finns ett hål i lagstiftningen som jag tror att många såg, framför allt i början av pandemin, säger Ida Karkiainen (S), tidigare statsråd och numera ordförande i riksdagens konstitutionsutskott, till Altinget.
För att regeringen ska kunna agera fort föreslog kommittén bland annat att riksdagen ska kunna fatta ett aktiveringsbeslut, ett sorts undantagstillstånd, som ger regeringen utökade befogenheter att besluta om föreskrifter. Flera remissinstanser är positivt inställda till kommitténs förslag, bland annat Försvarsmakten som samtidigt understryker att så långt som möjligt bibehålla riksdagens roll som lagstiftare.
Minst tre fjärdedelar av de röstande ledamöterna behöver ställa sig bakom aktiveringsbeslutet och då avgöra om det råder en så kallad ”allvarlig fredstida krissituation”.
Men regeringen ska även själv kunna besluta om att flytta makten om det är ”uppenbart” att riksdagens beslut inte kan avvaktas, något som kritiserats av flera remissinstanser.
CRD: Strider mot rättsstatens principer
Civil rights defenders anser att förslaget strider mot rättsstatens principer och underminerar riksdagens autonomi.
”Detta skulle innebära att regeringen skulle få kompetens att meddela nya föreskrifter inom det obligatoriska lagområdet som skulle kunna begränsa våra medborgerliga fri- och rättigheter utan riksdagens medgivande”, skriver organisationen.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är positiva till att bestämmelserna som gäller i krig också införs för krissituationen. Däremot tror myndigheten inte att en lång tidsfördröjning ligger i beslutstadiet, utan i beredningen.
”Så länge riksdagen kan sammanträda saknas därför sannolikt skäl att riksdagen och regeringen parallellt kan meddela lag och föreskrifter på det obligatoriska lagstiftningsområdet”, skriver MSB i sitt remissvar.
Centrum för rättvisa hade velat se en tidsgräns för när aktiveringsbeslutet ska sluta gälla och att förslagen diskuterades mer noggrant.
”Riskerna för missbruk av reglerna och hur detta kan motverkas har inte utretts tillräckligt”, skriver organisationen som också pekar på att alla ledamöter i kommittén inte valt att ställa sig bakom förslaget.
Annika Hirvonen, riksdagsledamot för Miljöpartiet, reserverade sig.
– Det finns en risk här helt enkelt att en regering med ganska svagt stöd skulle kunna vidta åtgärder som är extremt långtgående, sade hon till Altinget när utredningen presenterades.
Socialdemokraterna ville invänta remissinstansernas synpunkter innan de tar ställning till förslaget, men har ännu inte satt ned foten.
– Jag personligen tycker att det här är viktigt och att det borde införas. Men sen finns det nog lite olika uppfattningar kring hur mycket makt en regeringen ska och bör ha i tider av kris, säger Ida Karkiainen.
Hon betonar att riksdagen skulle ha möjlighet att upphäva regeringens beslut, både om att flytta makten och om de eventuella lagar regeringen beslutar om. Möjligheten att väcka misstroende mot regeringen finns också kvar.
– Riksdagen blir ju aldrig av med någon makt egentligen utan man lånar ut den till regeringen när det är en tuff kris.
När råder kris?
Även Ida Karkiainen är medveten om de risker som flera remissinstanser uppmärksammar. Bland annat skulle en regering kunna missbruka reglerna. Civil rights defenders pekar exempelvis på att regeringen kan återaktivera sina befogenheter även om riksdagen röstar nej och ifrågasätter även att utredningen inte närmare velat definiera vad som utgör en fredstida kris. Även MSB vill se exempel på vilka kriser som omfattas.
– Vi har resonerat om exempel och gått igenom exempelvis Estoniakatastrofen, skogsbränder och pandemin. Men det finns mycket som kan inträffa och är svårt att snäva in, vilket också hade riskerat göra att lagstiftningen inte går att tillämpa i en annan typ av kris, säger Ida Karkiainen.
I sin reservation till förslaget lyfter Annika Hirvonen möjligheten för riksdagen att i stället agera fort. Hon tar beslutet om att sända trupper för evakuering av svenskar från Sudan 2023 som exempel. Med start i ett utskottsinitiativ tog processen två dagar.
Ida Karkiainen menar dock att det är viktigt att kunna hålla regeringen ansvarig.
– Ny lagstiftning med kort varsel är sällan bra. Men regeringen har över 4 000 tjänstemän som är insatta på sina områden och det vore en stor risk för framtiden om det blir omöjligt att utkräva regeringen på ansvar. {{toplink}}
Beslutskedja: En översyn av regleringen om krigsdelegationen, var riksmötet hålls och regeringens normgivningskompetens i allvarliga fredstida kriser
Regeringen har tillsatt en utredning.
Läs mer2021
Sista datum för utredaren att re…
Kommittédirektiv (PDF)2023
Sista datum att svara på remissen.
Remissinstanser (PDF)2024
Ska regeringen själv få bestämma om att stärka sin makt i allvarlig kris? Socialdemokraterna har ännu inte tagit ställning til…
Läs mer2024
Valforskare: Bränslelöften inte avgörande för maktskiftet
Facket JK-anmäler Energimyndigheten
