Valforskare: Bränslelöften inte avgörande för maktskiftet
Valet 2022 präglades av debatter och vallöften om energi- och drivmedelspriser. I eftervalsanalyser pekas det ut som avgörande för maktskiftet. Men när valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet djupdyker i frågan finner de svagt stöd för påståendet.
Regeringspartierna och Sverigedemokraterna gick alla till val 2022 på att få ned drivmedelspriserna. Priset vid pump skulle sänkas med upp till tio kronor och partiledarna lovade sänkta bränslepriser runtom i landet.
Höga elpriser, drivmedelspriser och inflation pekas ut i Moderaternas eftervalsanalys som frågor som till slut gav den dåvarande oppositionen övertaget.
– Väljarna i Sverige har röstat på partier som föreslagit sänkta bränslepriser. Det är en verklighet som jag får hantera, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) till Aftonbladet i december för att försvara ökade koldioxidutsläpp.
Sverigedemokraternas klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen har varit inne på samma spår.
– Hundratusentals människor har engagerat sig för rimliga priser på drivmedel. Det slutade med att väljarna sa sitt i vallokalerna, sade han i riksdagsdebatten när sänkningen av reduktionsplikten beslutades.
Men att löften om sänkta energi- och bränslepriser skulle ha avgjort valet, som kommit att kallas ”Energivalet 2022”, har inte gått att bevisa. I den kommande boken ”Väljarna och valet 2022” undersöker valforskarna vid Göteborgs universitet plånboksfrågornas betydelse för valutgången.
– I den mån det är något som överhuvudtaget pekar på plånbokens betydelse är det oftare i ”Team Kristerssons” riktning. Men det är hela tiden bara precis på marginalen. Vi gör väldigt många tester och det är ganska få av dem som skiftar valresultatet, säger Maria Solevid, forskare vid Göteborgs universitets valforskningsprogram, till Altinget.
Inget plånboksval
Trots rekordpessimistiska bedömningar av den egna ekonomin i samband med valet bedöms inte väljarnas egna ekonomi ha varit en särskilt viktig fråga för valet av parti, enligt valforskarna.
– Det spelar en väldigt liten roll för hur de röstar, när det gäller ekonomiska bedömningar generellt, fortsätter Maria Solevid, som också är universitetslektor vid statsvetenskapliga institutionen.
Inte heller 2022 års val var alltså ett så kallat plånboksval konstaterar valforskarna som i den nya boken undersökt väljarnas inställning utifrån resultat i valundersökningen 2022, som riktade sig till 30 000 personer med en svarsgrad på omkring 40 procent.
Om det inte var ett plånboksval, vad var det då för val?
– Det var snarare kombination av att frågor som rör lag och ordning, migration och energi hade en framskjuten plats i valrörelsen och var frågor som väljarna tyckte var viktiga för sitt val av parti. Där hade också ”Team Kristersson” sakägarskap, säger Maria Solevid och lägger till:
– Men det var flera frågor som var semi-viktiga i valet. Det har varit många andra valrörelser som haft mycket mer fokus på vissa frågor. I väljarnas ögon denna gång har de varit mer oense om vilka frågor som har varit viktiga i valet. Viktigast var sjukvårdsfrågorna, men det var inget som medierna lyfte.
Energi- respektive ekonomifrågor låg relativt långt ner på listan av väljarnas viktigaste frågor i valet, på sjätte respektive nionde plats. Få har i fritextsvar angett energifrågan som skäl till partibyte sedan valet 2018, endast 4 procent. Samtidigt har valforskarna hittat ett svagt statistiskt signifikant samband för att energifrågor hade en viss positiv påverkan på ”blockbytarnas” val av parti.
I slutändan vann Tidöpartierna valet med 0,7 procentenheters skillnad i röststöd.
Kan inte det sambandet ändå ge stöd till dem som hävdar att valet vanns på energifrågan?
– Vi har diskuterat huruvida det här var ett energival, men vi har svårt att se att det skulle vara ”the thing”. Men det hade absolut med saken att göra. Vi kan omvänt inte säga att det inte är så, säger Maria Solevid.
Sällan avgörande
Det är sällan plånboksfrågor avgör val. Maxtaxan på förskoleavgifter har visserligen ansetts bidragit till Socialdemokraternas seger 1998 och jobbskatteavdragen hjälpte Alliansen 2006.
– Det är undantagsfall att de spelar roll, säger Maria Solevid.
När det gäller väljarna som nämnt egenintresse som ett viktigt skäl för partival (”partiet har en bra politik för mig personligen”) kan valforskarna i stället konstatera ett svagt negativt samband med att byta till högerblocket. Väljare som nämnt energifrågan som viktig har varit något mer benägna att rösta på Moderaterna. Det är det enda parti där en positiv effekt kan noteras, samtidigt som en negativ effekt uppmätts för Miljöpartiet.
När det kommer till Sverigedemokraterna kan valforskarna se en tydlig högre sannolikhet att rösta på partiet bland dem som nämnt bensin- och elpriserna som viktiga frågor. Det gäller även till viss del för KD-väljare.
”Skattningarna är genomgående till fördel för mittenhöger-blocket. Men däremot är energifaktorernas utslagskraft inte lika självklara”, skriver valforskarna i boken.
Svårt att förklara valutgången
Även om forskarna inte hittar några belägg för att energi- och bränslefrågorna avgjorde valutgången pekar de på att det slutgiltiga valresultatet var mycket jämnt.
Små effekter kan ha bidragit till högerblockets valvinst, men plånboksfrågorna bedöms haft betydligt svagare effekt än vad som förts fram i debatten efter valet. Utöver Moderaterna konstaterade även Socialdemokraterna att plånboksfrågorna bidrog till valutfallet.
– Vi försöker verkligen nyansera och vara transparenta med vad vi kan säga och inte säga. Det är svårt att isolera effekten av en fråga eller en förklaring till varför valet slutade som det gjorde. När det är väldigt jämnt så kan ändå alla de här små sakerna spela roll, säger Maria Solevid.
Boken ”Väljarna och valet 2022” släpps nästa vecka.
{{toplink}}
(Foto: Anders Wiklund/TT)
Vice riksbankschefen: Hushåll och fastighetsbolag behöver tåla högre ränta
Allt färre vill öppna nya friskolor: ”Stora koncerner avstår”
