Statsvetare tror på fortsatt splittrad portfölj för bostadsministern

Snart tillsätts ny regering och utformningen av minstrarnas portföljer ska klubbas. Statsvetaren Thomas Persson tror inte på någon stor kursomläggning för bostadsministerns portfölj. ”Finansdepartementet kommer fortsatt att hålla hårt i de finansiella aspekterna”, säger han. 

Det har varit oerhört jämt mellan blocken. Men i skrivande stund ser det ut som att högersidan kommer att bli de som får förtroende att bilda regering, tillsätta nya ministrar och bestämma hur deras portföljer ska se ut. 

Under de senaste mandatperioderna har bostadsfrågorna sorterat under finansdepartementet medan ansvarigt statsråd Johan Danielsson (S) suttit på arbetsmarknadsdepartementet.

”Speglar splittrad syn”

Thomas Persson är docent vid Statsvetenskapliga institutionen på Uppsala universitet och har forskat om hur olika politikområden organiseras inom Regeringskansliet. Han menar att den nuvarande modellen ger stort inflytande till finansdepartementet.  

– Den som är bostadsminister blir väldigt beroende av vad finansministern är beredd att skjuta till i politiken. Om man som politiker ska åstadkomma något inom detta området måste man få med sig de andra i regeringen, främst statsministern och finansministern, säger han till Altinget. 

Att flera av de frågor som har påverkan på ett politikområde sorteras in i andra ministrars portföljer menar Thomas Persson inte är helt ovanligt. 

– Men det återspeglar ändå den splittrade synen vi i dag har på bostadspolitiken, säger Thomas Persson. 

Slopat departement

Samtidigt har det faktum att man delat upp frågan också historiska förklaringar menar han. Fram till 1991 låg bostadsfrågorna på ett eget bostadsdepartement men efter den borgerliga valsegern det året delades bostadsfrågorna upp.

– Det var en symboliskt viktig fråga. Man ville komma ifrån det som styrt bostadspolitiken innan. Det var fram till dess en hårt reglerad sektor med mycket statliga subventioner och man ville driva det i en mer marknadsvänlig riktning, säger Thomas Persson.

När Socialdemokraterna åter var i regeringsställning 1994 trodde flera att bostadsdepartementet skulle återuppstå. Men det återupprättades aldrig. 

– Jag tror det har funnits en rädsla bland flera regeringar att gå tillbaka till den tidigare bostadspolitiken som var väldigt kostsam för staten och väldigt reglerad, säger Thomas Persson. 

Dessutom tror han att uppdelningen av bostadsfrågan i olika departement också har att göra med att området är komplext och har många intressenter. 

Bolund (MP) på finansdepartementet

Förutom att bostadspolitiken delats på olika departement har också ministerposten flyttat runt i regeringskansliet. Per Bolund (MP) som hade rollen 2019–2021 sorterade under finansdepartementet och var samtidigt finansmarknadsminister. Det var först när Märta Stenevi (MP) blev bostadsminister 2021 som posten hamnade på nuvarande arbetsmarknadsdepartementet. 

– Jag bedömer att Per Bolund tacklade frågorna ur ett mer ekonomiskt perspektiv medan Märta Stenevi hade en mer social betoning på frågan. Så där kan man möjligtvis se en viss skillnad, säger Thomas Persson. 

Tonvikt speglar politiken

Framöver tror Persson att flera av de samhällsutmaningar som diskuteras som är kopplade till boendet, så som segregation, socialt utanförskap framöver kan få fortsatt stort utrymme i politiken. 

– Men med det sagt tror jag ändå inte att vi kommer att få ett nytt bostadsdepartement. Det tror jag har att göra med politiska prioriteringar. Man står i vägvalet mellan att se bostadspolitiken som en ekonomisk fråga och som en marknad som ska fungera. Eller så ser man det mer utifrån det sociala perspektivet och det ena utesluter inte det andra. Men var man lägger tonvikten är en politisk prioritering.  

{{toplink}}

Forrige artikel Möjligt maktskifte i kommun efter IES-strid Möjligt maktskifte i kommun efter IES-strid Næste artikel Överblick: Kristersson redo att bilda regering och Andersson avgår i dag Överblick: Kristersson redo att bilda regering och Andersson avgår i dag
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.