Därför är avsaknad av kontroll värre än reviderade demokrativillkor

Avsaknad av kontrollmekanismer är ett betydligt större hot än att demokrativillkoren revideras. Det skriver Naod Habtemichael, liberal skribent och tidigare ordförande Centerstudenter. 

Alice Bah Kuhnke (MP) tog utredningens första spadtag, partikollegan Amanda Lind följde upp arbetet, och Jeanette Gustafsdotter (S) försökte ro frågan i hamn. Knappt fem år efter att direktiven till utredningen presenterades krävs nästan en egen utredning för att följa turerna kring propositionen om demokrativillkor för civilsamhället som tar emot statligt stöd.

I dag har ansvarsfrågan gått till Jakob Forssmed (KD), och så sent som i november kunde Altinget berätta att den nytillträdda regeringen var överens om att dra tillbaka propositionen. Inte för att förslaget saknade parlamentariskt stöd i riksdagen. Utan för att det fanns alltför många frågetecken om tillämpningen av lagförslaget. ”Vi ser behovet att göra ett omtag”, förklarade statsrådet Forssmed.

Förtroendet förändras i grunden

Att föreningar som stödjer terrororganisationer, utövar våld eller diskriminerar minoriteter inte ska få ta del av offentliga medel kan tyckas vara självklart. Däremot är knäckfrågan hur demokrativillkoren skulle kunna utformas på ett förutsägbart sätt.

Med skrivelser att föreningar – eller deras företrädare – till exempel inte får agera diskriminerande har det lyfts farhågor att en enskild företrädare som bryter mot villkoren riskerar att leda till uteblivet stöd till en förening med tiotusentals medlemmar. Risken för godtyckliga tolkningar skulle kunna innebära en bristande förutsägbarhet, menar representanter för civilsamhället, och därmed en försvagad rättssäkerhet. Det är kritik som Forssmed verkar ha tagit till sig.

Utredningens otydliga konsekvenser belyser dock en fråga som är större än lagtekniska detaljer. Det ömsesidiga förtroendet mellan det bidragsberoende civilsamhället och staten är på väg att förändras i grunden, och utvecklas i samma negativa riktning som medlemsantalen i det svenska föreningslivet. 

Att tilliten som styrmedel är på väg att bytas ut mot större inslag av kontroll och uppföljning är dock inte särskilt uppseendeväckande med tanke på vad som har uppdagats på senare år. Det har rapporterats rubriker om föreningar som har agerat tvärt emot deras uttalade syften, och Säkerhetspolisen har varnat för att flera organisationer med kopplingar till extremistmiljöer tar emot såväl statliga som kommunala bidrag.

Tillitsbaserade vägen ett misstag

Visst kan man ur civilsamhällets perspektiv argumentera för att relativt få rötägg inte ska behöva ställa till det för majoriteten av organisationer som sköter sig. Men att fortsätta på den tillitsbaserade vägen, som innebär att föreningar med demokratiskt tvivelaktiga värderingar fortsatt lär vara berättigade till offentliga bidrag, vore ett större misstag än ett reviderat förslag om demokrativillkor.

Det hade inte bara urholkat förtroendet för civilsamhället, utan riskerar även att få negativa följder för tilliten till det offentliga i stort.

Beslutskedja: Demokrativillkoren i statlig bidragsgivning

16/3
2018
17/6
2019
20/6
2019
31/10
2019
7/5
2021
9/9
2021
5/11
2021
19/1
2022
4/2
2022
30/3
2022
31/3
2022
18/5
2022
10/6
2022
15/6
2022
29/6
2022
6/7
2022
6/7
2022
24/8
2022
26/8
2022
9/9
2022
28/9
2022
14/10
2022
14/10
2022
17/10
2022
19/10
2022
9/11
2022
11/11
2022
25/1
2023
22/2
2023
24/2
2023
24/3
2023
19/4
2023
22/9
2023
17/1
2024
15/3
2024
22/3
2024
3/4
2024
10/4
2024
17/4
2024
3/5
2024
19/6
2024
Forrige artikel I den kommunalekonomiska debatten finns dynamit för 47 miljarder kronor I den kommunalekonomiska debatten finns dynamit för 47 miljarder kronor Næste artikel Vänta inte på EU – återupprätta Norden som europeisk maktfaktor Vänta inte på EU – återupprätta Norden som europeisk maktfaktor
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.