Civilsamhällesprofil vill fokusera på rättighetsfrågor i riksdagen

”Civilsamhällets kunskap och fokus på olika sakfrågor är ofta avgörande för att få upp frågor på dagordningen”, säger Ulrika Westerlund som äntrar riksdagen för MP:s räkning och som hoppas bli talesperson i hbtqi-frågor. 

Civilsamhällesprofilen och tidigare RFSL-ordföranden Ulrika Westerlund ser ut att knipa ett av Miljöpartiets riksdagsmandat i huvudstaden. 

Hur känns det?

– Ja, nu är ju inte personkryssen räknade ännu, så inget är ju helt säkert, men jag är på plats 3 av de 4 vi ser ut att få in från vår lista. Det känns väldigt roligt, ansvarsfullt och extremt utmanande.

Du har bakgrund i bland annat RFSU, RFSL, och Amnesty. Är det en fördel att komma från civilsamhällets olika grenar in i politiken?

– Ja, jag tänker att det är en fördel att ha erfarenheter från flera olika sammanhang. Jag hoppas ju kunna arbeta med bland annat frågor som dessa organisationer arbetar med och jag har ju då en fördel att jag är välbekant med dem. Jag känner stor styrka i att ha varit verksam på flera håll i civilsamhället, men också har erfarenhet av att tex jobba på myndighet och leda utredning. 

Haft flera roller 

Som civilsamhällesaktiv har Westerberg erfarenhet av att försöka påverka och driva på politiken utifrån, men som utredare vid Utredningen Stärkt ställning och bättre levnadsvillkor för transpersoner verkade hon i statens tjänst. Nu senast har hon arbetat på MUCF som utredare av hbtqi-frågor. 

Nu blir du lagstiftare. På vilket sätt tror du att man mest konkret påverkar politiken?

– Min erfarenhet är att alla dessa funktioner har olika roller som alla behövs. Civilsamhällets kunskap och fokus på olika sakfrågor är ofta avgörande för att få upp frågor på dagordningen. Myndigheter och utredningar har möjlighet att lägga resurser på att utreda frågor på djupet, med inspel från civilsamhället, men också andra aktörer. Men för att förslagen från både civilsamhället och myndigheter ska kunna tas vidare (om det till exempel krävs lagändringar), behövs också riksdagspolitiker som kan ta dessa vidare. 

Vilka frågor vill du fokusera på och vilket utskott hoppas du hamna i?

– Jag vill fokusera på frågor om mänskliga rättigheter, till exempel hbtqi-rättigheter och srhr-frågor, rättigheter för asylsökande och människor med funktionsnedsättning, men även generella demokratifrågor. På flera av dessa områden finns nya utredningar eller utredningar som snart kommer.

– Jag är ju också intresserad av frågor som rör vård och hälsa, och folkbildning. Det finns ju inte precis ett utskott som fångar alla dessa, men i till exempel socialutskottet finns ju en hel del, samt i konstitutionsutskottet, utrikesutskottet och justitieutskottet. Jag hoppas också bli talesperson i till exempel hbtqi-frågor.

Beslutskedja: Stärkt ställning och bättre levnadsvillkor för transpersoner

1/12
2016
1/12
2016
1/12
2016
31/10
2017
27/11
2017
19/3
2018
8/5
2020
16/9
2022

Forrige artikel Skogsstyrelsens gd: Fungerar det verkligen att bara rösta nej i EU? Skogsstyrelsens gd: Fungerar det verkligen att bara rösta nej i EU? Næste artikel Så är läget i krysskampen – första ledamot invald Så är läget i krysskampen – första ledamot invald
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.