En skola med hög kvalitet bidrar till lägre brottslighet
Den konservativa kvartetten som styr landet har lovat strängare straff och tuffare tag mot brottsligheten i allmänhet och gängkriminaliteten i synnerhet. Viktigt är också att inte försumma det förebyggande arbetet. Brott som inte har begåtts måste bekämpas redan nu, skriver Ola Mårtensson.
I en nyligen presenterad forskningsrapport Social Policies as Crime Control från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle slår professorn i nationalekonomi vid Göteborgs universitet Randi Hjalmarsson fast sambandet att en skola med hög kvalitet bidrar till lägre brottslighet.
När Hjalmarsson av tidningen Skolvärlden får frågan om vad svenska politiker ska tänka på gällande skolans roll för att minska utanförskap och kriminalitet svarar hon följande: ”Det är viktigt att fundera över i vilken utsträckning kvaliteten på utbildningen varierar mellan skolorna. Skolkvalitet är svår att mäta, men det finns några indikatorer som kan användas: klasstorlek, skolkfrekvens, läraromsättning, och lärarkvalifikationer. Man bör identifiera de skolor som har de största behoven.”
Krokben för socialt hållbar politik
För oss som är verksamma inom skolan kommer råden inte som någon överraskning. Hög likvärdighet, att stävja skolk, minska läraromsättningen, öka andelen behöriga lärare och hålla rimliga klasstorlekar är viktiga förutsättningar för att elever ska få rätt utbildning och en lugn och stimulerande skolmiljö.
Samtidigt som många som jobbar inom skola och utbildning vet vad som behövs, vet vi också att de politiska prioriteringarna allt som oftast sätter krokben för en långsiktig och socialt hållbar utbildningspolitik.
I tider av lågkonjunktur står nyorden för nedskärningar som spön i backen. Redan tajta och slimmade kostymer ska sys in ytterligare. När många av landets 290 kommuner under nästa år kommer anse sig tvungna att spara, kommer skolan att drabbas. Genom detta äventyras ett viktigt socialpolitiskt redskap för att ungdomar inte ska hamna i kriminalitet.
Läget redan tufft
Randi Hjalmarsson trycker i sin rapport på att beslutsfattare behöver se över bristen på likvärdighet och att identifiera de skolor som har de största behoven. Dessa skolor finns redan idag, innan nedskärningar i lågkonjunkturens kölvatten drabbat verksamheterna.
Här om dagen besökte Nicolas Lunabba, författare och verksamhetsansvarig för organisationen Hela Malmö, TV4:s Nyhetsmorgon. Han som arbetar på fältet bland ungdomar i så kallade utsatta områden för fram en högst rimlig kritik av politikens ensidiga fokus på repression och hårdare tag. Istället lyfter han fram behovet av att bygga välfärden stark och däribland nödvändigheten av en fungerande skola som viktiga lösningar i kampen för ett samhälle som håller ihop.
”Om vi kollar på de områden som är lugna, eller snarare där tryggheten är väldigt hög så måste vi applicera det som fungerar där på de områden där det är berövat. Och då ser vi att där har folk har jobb, de känner sig som en del av samhället, skolan fungerar, det finns fritidsaktiviteter för barnen och så vidare. Det vill säga där lever vi upp till idén om ett välfärdssamhälle”, säger Lunabba i programmet.
Viktigt förebygga ohälsa
Utbildningspolitik och skola handlar givetvis primärt om kunskap och bildning. Men skola är också socialpolitik. Det handlar om det kompensatoriska uppdraget, det handlar om att skapa förutsättningar för nya generationer att se på framtiden med tillförsikt, om hur de unga möter utmaningar och hur de mår.
Det förebyggande socialpolitiska arbetet är större än det som kan göras i skolan. I Hjalmarssons rapport lyfts också behovet av psykisk vård och hög tillgänglighet på hälso- och sjukvård som viktiga bidrag till minskad brottslighet. Precis som skolan är också dessa verksamheter i riskzonen för att nedprioriteras i de kommunala och regionala budgetarna i lågkonjunkturens Sverige.
Kortsiktighet bedrar visheten
Den ofta mycket träffsäkre satirtecknaren Max Gustafson publicerade för en tid sedan en bild på två ungdomar som står framför en politiker. Politikern säger: ”Tyvärr har vi inte råd med elevhälsa, men om ni hamnar snett i livet så har vi ordnat boende åt er” I bakgrunden skymtar ett fängelse.
Så låter det kanske inte i verkligheten, men så ser resultatet se ut när politiken inte tillräckligt satsar på förebyggande åtgärder och när kortsiktigheten bedrar visheten.
Vad gör egentligen elefanter, tigrar och lejon i Borås?
Vi ”ställer om” – till samma gamla rangordning
