S vill ta pengar från regeringen
I höstas ökade regeringen anslaget till Regeringskansliet med 500 miljoner kronor. Nu vill Socialdemokraterna dra ned. ”Vi tyckte att det var helt orimligt redan när de föreslog det i höstas”, säger Mikael Damberg (S).
I regeringens budget i höstas ökades anslaget till Regeringskansliet (RK) kraftigt. Bara i år får myndigheten 500 miljoner kronor mer än förra året. 2024 och 2025 kommer RK att få 900 miljoner kronor mer årligen. När Altinget pratade med Vänsterpartiets och Centerpartiets ekonomisk-politiska personer då, rasade de mot förslaget.
Nu är Socialdemokraterna också på krigsstigen. I sitt förslag till skuggbudget föreslår de att anslaget till Regeringskansliet ska dras ned med 350 miljoner kronor i år.
– Vi tyckte att det var helt orimligt redan när de föreslog att de skulle öka Regeringskansliets budget med 500 miljoner kronor. Det är en enorm ökning, säger Mikael Damberg (S), ekonomiskpolitisk talesperson, till Altinget.
Pengarna som skulle sparas vill Socialdemokraterna använda till att stoppa vissa föreslagna reformer.
– Vi vill inte göra besparingar på tillståndsgivningen av havsbaserad vindkraft. Vi säger nej till deras utbildningsneddragningar och vi säger också nej till neddragningen på de kommuner som tagit störst ansvar för flyktingmottagandet i Sverige de senaste åren, säger Damberg.
Lunchaktivitet
Just kommunerna är en nyckelspelare i Socialdemokraternas skuggbudget. Bland annat vill partiet satsa 700 miljoner kronor på att kommunerna ska anordna sommaraktiviteter med lunch.
– Pengarna går rakt ut till kommunerna. Vi viktar de lite efter sociala utmaningar. De kommuner som har det tuffast får mer, säger Damberg.
Han är kritisk till att regeringen inte ville dubbla de generella statsbidragen i höstas (vilket Socialdemokraterna föreslog då).
– Nu är kommunerna så pressade ekonomiskt eftersom regeringen inte tillför statsbidrag. Nu blir det tufft överallt. Då finns inte det där lilla extra att kunna göra det som inte är lagstadgat. Då finns det en risk att den här sommaren blir en förlorad sommar för många barn och ungdomar. Priset för det, långsiktigt för Sverige, kan bli högt.
Samtidigt har Socialdemokraterna inte med någon satsning på ökade statsbidrag i sin vårändringsbudget. Det är förvisso osannolikt att den får majoritet i riksdagen. Men skulle så bli fallet skulle kommunerna alltså inte få de statsbidrag som S tycker det är problematiskt att de inte har.
Varför har ni inte med ökade statsbidrag i er ändringsbudget?
– Därför att vi redan har det i vår budget. Då (i höstas reds.anm) visade vi att det är möjligt att dubbla de generella statsbidragen. Fråga vilket kommunalråd som helst, hade det gjort någon skillnad för dem om de hade fått dubbla statsbidrag? Ja det hade det gjort. Vi visar att det går att driva en annan ekonomisk politik i Sverige.
Men ni lägger ändringsbudgeten på regeringens budget inte på er egen från i höstas?
– Vi kommer att redovisa vilka satsningar vi gjorde i höstas. Men däremot att vi skulle lägga både en höstbudget och en vårbudget i samma budget är inte rimligt.
Största satsningen
Den största satsningen i Socialdemokraternas budgetförslag är ett tillfälligt höjt barn- och studiebidrag över sommaren. Det beräknas kosta 2,1 miljarder kronor. Sammanlagt har partiet satsningar för knappt 3,8 miljarder kronor. Dessa ska till största del finansieras av ett förlängt intäktstak på elproducerande bolag (3,5 miljarder).
Hur säker är du på att det kommer bli minst 3,5 miljarder?
– Så säker vi alltid är när vi lägger budgetar som handlar om framtiden. Vi har utgått från den lagstiftning som finns i dag. Att alla de här bolagen ska kunna betala in övervinster till hushållen. Men vi har tagit höjd för att vi inte tror att priserna kommer vara lika höga i höst som de var förra året. Så vi har varit konservativa i våra beräkningar för att se till att det här håller.
Vem har räknat ut det?
– Grunden är riksdagens utredningstjänst.
{{toplink}}
Kustbevakningens gd: Det är bra tajming att jag kliver av nu
Sveriges arbetslöshet fjärde högst i EU
