Så kan 940 000 hektar skog skyddas i ett svep

Genom ett förbud mot skogsbruk i naturskogar och urskogar i skogsvårdslagen eller miljöbalken kan Sverige skydda 940 000 hektar på ett bräde, enligt ett förslag som Miljömålsberedningen diskuterar och som Altinget tagit del av. Det motsvarar nästan fyra procent av den produktiva skogsmarken.

Genom att införa ett förbud mot skogsbruk i naturskogar och urskogar i antingen miljöbalken eller skogsvårdslagen skulle 940 000 hektar av Sveriges skogar skyddas i ett svep. Det framgår av det förslag till förslag som Miljömålsberedningens sekretariat har lagt fram till parlamentarikerna och som Altinget har tagit del av.

Av dessa 940 000 hektar ägs 410 000 hektar av mindre markägare, 210 000 hektar av stora skogsbolag och 200 000 hektar av staten. Ytorna är en sammanräkning av den fjällnära skogen samt tidigare inventeringar av skyddsvärda statliga skogar, nyckelbiotoper och skogsbiologiska värdekärnor. Ytterligare icke-inventerade områden tillkommer sedan successivt.

Pusselbitarna

Förslaget är en del i beredningens arbete med att få ihop det utmanande pussel över hur Sverige ska leva upp till sina internationella löften som skydd av biologisk mångfald.

En bit i pusslet är att EU:s strategi för biologisk mångfald anger att unionens naturskogar och urskogar ska skyddas. En annan bit är att tio procent av markytan ska omfattas av strikt skydd, vilket Sverige skulle klara med råge genom skyddet av naturskogarna och urskogarna.

En tredje bit är det globala löftet, genom Kunming–Montreal-ramverket, om att skydda 30 procent av landytan till år 2030. Här kan alltså de tio procenten med strikt skydd räknas in.

Miljömålsberedningen har gjort en genomgång av vilka former av skydd och liknande som Sverige har i dag som kan och inte kan räknas in och i vilken kategori. Beredningen ska också göra ett arbete med att se över vilka regeländringar kring bland annat skogsimpediment och skogsbrukets frivilliga avsättningar som krävs för att dessa ytor ska kunna tas med i Sveriges bidrag (se faktarutor).

Det saknas inte utmaningar för parlamentarikerna i Miljömålsberedningen, men i centrum för diskussionerna står skogen. Det gäller både beredningens deluppdrag om LULUCF-ramverket och deluppdraget som den biologiska mångfalden, två delar som dessutom har en växelverkan genom att minskade avverkningar bidrar till att Sverige kan klara EU-kraven för kolsänkan.

KD: Därför går jag fram skarpt

Flera ledamöter i Miljömålsberedningen avböjer att närmare, eller överhuvudtaget, kommentera de första konkreta förslag som nu kommit upp på bordet. En ledamot, som vill vara anonym, säger till Altinget att det är oroväckande att underlagen har läckt.

En som är desto tydligare med sin uppfattning är KD:s Carl-Wiktor Svensson. Han har också skickat in skriftliga synpunkter på förslagen som har lyfts vid ett särskilt insatt sammanträde. Enligt Svensson innebär det liggande förslaget om att förbjuda skogsbruk i urskogar och naturskogar stora osäkerheter för skogsägarna, en risk att de får ta en stor fel av notan samt han anser att det är ett förslag som inte tar hänsyn till direktivets skrivningar om att bland annat beakta konkurrenskraften.

– Det här är förslag som kommer att påverka oerhört mycket på lokal nivå. Det är därför jag väljer att gå fram såpass skarpt, annars riskerar vi att sitta med de här diskussionerna i sommar och då finns ingen tid att utreda några nya förslag, säger han till Altinget.

Han anser att definitionen av naturskogar och urskogar måste tillämpas mycket snävare än de förslag som nu ligger. På så sätt skulle de arealer som omfattas av ett strikt skydd begränsas kraftigt.

– Det vore kostnadseffektivt i sin rätta bemärkelse, att skydda lägre arealer. Sverige kan inte och ska inte utgöra hela EU:s nationalpark, säger han och tillägger att det inte finns någon anledning att Sverige ska överprestera med flera procent vad gäller strikt skydd.

SD: Nyfikna på mittfältet

SD:s ledamot Tomas Brandberg vill inte närmare kommentera diskussionerna så här långt i beredningen, men säger att mycket går att räkna ut genom att titta på de olika partiernas skogspolitik där SD, KD och M är väl samspelta.

– Vi är ju lite nyfikna på hur mittfältet kommer att positionera sig, säger han och syftar på Liberalerna, Socialdemokraterna och delvis även Centerpartiet.

– Socialdemokraterna är särskilt intressanta. Det finns en stor spännvidd i de här frågorna inom det partiet, fortsätter han.

Diskussionerna kommer att handla både om hur själva målen ska tolkas och om definitionerna på urskog och naturskog, något som i hög utsträckning kan påverka hur stora arealer som omfattas. Sekretariatets analys av vad som ska räknas som urskog och naturskog utgår från expertmyndigheterna, men tydligt är att här kommer det att bli politiska avvägningar.

– Det är en fråga där vi får återkomma, säger Tomas Brandberg utan att närmare vilja kommentera hur han ser på det förslag som är uppe för diskussion.

Fördelarna med förslaget, enligt sekretariatets analys, är att det är snabbt, kostnadseffektivt, markägarna kan välja mellan formellt skydd och friviligt bevarande. Nackdelarna är att det är en tolkningsfråga om det håller som formellt skydd samt att det kan skapa långa köer hos myndigheterna med ersättningsärenden och avverkningsansökningar.

Centerpartiets Stina Larsson går inte närmare in på de olika diskussionerna, men säger att det är viktigt att Sverige inte ska övertolka direktiven från EU och göra det svårare än vad det redan är och se till att kunna räkna med så många ytor som möjligt.

– Vi håller på och bollar med det och tittar på olika arealer. Hur mycket är det nu och vad inkluderar detta och vad skulle det innebära, säger hon och fortsätter:

– Men det som också slår mig är att det här kommer kosta pengar. Att skydda biologisk mångfald och höga naturvärden, det måste vi vara beredda att betala för och jag tycker staten ska få ett stort ansvar i detta.

Deadline i december

Miljömålsberedningen har sitt nästa möte senare i slutet av april. Slutbetänkandet ska lämnas till regeringen i december.

Beslutskedja: Miljömålsberedningen: Strategi för hur Sverige ska leva upp till EU:s åtaganden inom biologisk mångfald respektive nettoupptag av växthusgaser från markanvändningssektorn (LULUCF),

12/10
2020
7/6
2022
4/8
2022
11/8
2022
3/3
2023
7/6
2023
12/3
2024
11/4
2024
22/4
2024
23/4
2024
8/8
2024
22/8
2024
27/8
2024
2/12
2024

Forrige artikel Trots protester vid omröstning: EU får en gemensam migrationspolitik Trots protester vid omröstning: EU får en gemensam migrationspolitik Næste artikel Regionrådet: Vi behöver få påverka EU:s regionalpolitik Regionrådet: Vi behöver få påverka EU:s regionalpolitik
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.