Så påverkas EU-politiken av det franska presidentvalet
Emmanuel Macron vann det franska presidentvalet. Men redan i juni väntar ett nagelbitande parlamentsval för honom. Utvecklingen i Frankrike påverkar också Sverige, då landet är tongivande i EU-samarbetet.
Inte heller denna gång lyckades Marine Le Pen att besegra Emmanuel Macron i presidentvalet. Ett franskt presidentval påverkar också EU:s övriga medlemsländer.
– Det var uppenbart att många i EU drog en lättnadens suck när det blev Macron snarare än Le Pen. Det hade varit en stor utmaning för EU-samarbetet, säger Göran von Sydow, direktör på Svenska institutet för europapolitiska studier, till Altinget.
Fransk-tysk axel
Frankrike har i dagsläget ordförandeskapet i unionen. Men även efter landet lämnar över stafettpinnen till Tjeckien den 1 juli kommer landet att ha stort inflytande. Ofta har Frankrike nämligen tillsammans med Tyskland drivit utvecklingen av unionen. Det tror Göran von Sydow kommer att fortsätta efter Macrons omval.
– Den nya tyska regeringen delar fler europapolitiska idéer med Macron än den förra gjorde. Jag föreställer mig en liknande dynamik framöver. Frankrike med Macron som driver på och försöker skjuta Tyskland framför sig men att den tysk-franska axeln kommer vara fortsatt viktig för EU-samarbetet.
Svenska invändningar
Redan när Macron valdes för första gången för fem år sedan var det på en tydlig europapolitisk agenda. Men den utveckling han vill att EU ska ta är det inte alla övriga EU-länder som uppskattar. Sverige är ett av dessa.
– Det är Macron som de senaste fem åren verkligen har drivit på en agenda med starkare kapacitet för EU. Det finns områden där Sverige och andra länder har lite invändningar. Återhämtningsfonden, mer gemensam ekonomisk politik, att man diskuterar skatter på EU-nivå, att han vill driva på för djupare socialt samarbete, säger von Sydow men tillägger:
– Men EU bygger ju på att 27 medlemsstater ska komma överens i slutändan. Det blir ju kompromisser där man får ge och ta. Det är inte så att Macron och Frankrike kan få igenom allt man vill.
Mer EU – men ingen stat
Även om Macron vill göra EU starkare är det inte liktydigt med att han bara vill se mer överstatlighet, enligt von Sydow.
– Han vill inte att EU ska bli en stat. I kärnan ligger att EU ska bli starkare för att det gör Frankrike starkare. Den grundläggande strukturen som EU fungerar är han ändå i grunden hyfsat nöjd med. Sen vill han ha mer kapacitet och förmåga att agera på EU-nivå. Då kan man behöva titta över beslutsformer och andra saker. Men han är inte en federalist på det sätt som man kan höra från tyska och italienska politiker.
Ordförandeskapet
Frankrike har kvar ordförandeklubban i EU i ett par månader till. Men det landet gör nu kan också påverka vilka frågor som hamnar på Sveriges ordförandebord våren 2023.
– En del saker som inte Frankrike slutför kommer flyttas fram till Tjeckien och sen till Sverige. Förutsättningarna för Sverige att dra land vissa saker under sexmånadersperioden 2023 har att göra med det förarbete både Frankrike och Tjeckien gör, säger von Sydow.
Att Sveriges ordförandeskap dessutom ligger sent i EU:s mandatperiod gör att många frågor kan komma att behöva slutförhandlas våren 2023.
– Till exempel inom den gröna given kommer Sverige antagligen att få mycket på sitt bord.
Parlamentsval
Men för Emmanuel Macron får möjligen EU-fokuset stå tillbaka för kampanjande ett tag till. Redan i juni väntar nämligen parlamentsval i Frankrike. För fem år sedan lyckades Macron med sitt nybildade parti att vinna majoriteten också där. Det gör att Macrons omval sticker ut.
– Det är första gången en fransk president blir omvald på 20 år. Det är första gången sen de Gaulle på 1960-talet som en president som har majoritet i parlamentet blir omvald. Så i en historisk kontext är det ändå en bedrift det han har gjort, säger von Sydow.
Det återstår att se om han lyckas behålla majoriteten också i parlamentet. Både tvåan Marine Le Pen och trean Jean-Luc Mélenchons partier utmanar från höger- och vänsteryttern. Dessa partier har tidigare haft svårt att komma fram i det franska systemet med enmansvalkretsar. Men möjligen är chanserna större den här gången eftersom de traditionella maktpartiernas, socialisternas och gaullisternas, kandidater gjorde katastrofala resultat i presidentvalet.
– Det är verkligen en stor förändring av partilandskapet. Parlamentsvalet i juni kommer att bli en mätare om de traditionella partierna kan göra sig själva mer relevanta eller om de är helt borta.
Efterträdaren
Parlamentsvalet är också viktigt för Macron av ett annat skäl, att kunna lägga en stabilare grund för att vaska fram en tronarvinge. Själv får han inte kandidera på nytt 2027. Någon solklar kronprins eller kronprinsessa finns inte. Men det talas om den tidigare premiärministern Édouard Philippe.
– Han stöttade Macron i presidentvalskampanjen. Många spekulerar att han avstod att själv ställa upp för att kanske sikta på nästa. Hur Macron ska säkerställa vem som kommer efter honom kommer också bero på hur det går i parlamentsvalet, säger von Sydow.
Statsministern håller pressträff med Ygeman och Johansson
Grafik: Här talar politikerna på första maj
