Så ska Tidöpartierna lösa lärarbristen
Högre krav på lärarutbildningen, snabba vägar in i läraryrket och strikta krav på ordningsregler är några av högerpartiernas lösningar för fler behöriga lärare. Utbildningsminister Mats Persson (L) vill få bort dokumentsjukan i skolan.
Nästan hälften av de tillfrågade kommundirektörerna i Altingets enkät uppger att kommunens största utmaning för skolan är att anställa behöriga lärare. Flera kommunchefer upplever att det finns en kompetensbrist, samtidigt som löneförväntningarna är höga.
Särskilt svårt att få tag i och behålla behöriga lärare har mindre kommuner och kommuner som ligger längre ifrån lärosäten med lärarutbildningar.
Snabba utbildningar
Utbildningsminister Mats Persson (L) menar att lösningen ligger i snabbare vägar till läraryrket.
– Genom att se till så att lärarutbildningen håller bättre kvalitet och genom att det finns goda möjligheter till kompletterande pedagogisk utbildning, där akademiker och redan utbildade som arbetar i annat yrke kan ta en snabbare kompletterande utbildning som ger lärarbehörighet. På kort sikt kan det få fler in i läraryrket, säger han till Altinget.
– På lång sikt behöver man säkra lärarutbildningens kvalitet och förbättra arbetsvillkoren. Man behöver få bort dokumentsjukan i skolan, så att lärarna får undervisa och inte fylla i blanketter.
Kristdemokraternas nya skolpolitiker Mathias Bengtsson delar bilden.
– Det handlar om att få folk från akademin som har ämneskunskaperna att enklare kunna läsa till en pedagogisk utbildning för att snabbt kunna få in fler lärare. Det är vad jag tror kommer ha allra störst effekt på kort sikt, säger han för Altinget.
Mandatperiodens största utmaning
Mathias Bengtsson pekar ut kompetensförsörjningen på skolorna som mandatperiodens största utmaning, tillsammans med likvärdigheten.
– Lärarbristen behöver angripas från flera håll. Som kommunpolitiker har jag sett hur svårt det är att få tag på behöriga lärare i kommunerna. Jag tror att utbildningen behöver bli bättre och mer attraktiv. Ett stort problem i dag är att alldeles för många som påbörjar lärarutbildningen inte fullföljer den, utan hoppar av under resans gång, säger han till Altinget och fortsätter:
– Det är uppenbart att den låga intagningen på lärarprogrammet gör att studenter som inte klarar av programmet kommer in. Genom att höja antagningspoängen till programmen skulle göra att det blir bättre kvalitet på själva utbildningen.
Reformera lärarutbildningen
Moderaterna menar att vägen till fler behöriga lärare är att höja yrkets attraktivitet. Enligt Josefin Malmqvist (M), ledamot i utbildningsutskottet, görs det bäst genom högre krav på lärarutbildningen.
– En skola som håller hög kvalitet förutsätter skickliga lärare. Därför vill vi reformera lärarutbildningen med en ny pedagogisk inriktning, högre krav och fördjupade ämneskunskaper. Vi vill minska lärarnas dokumentationskrav för att frigöra mer tid för undervisning, och genomföra reformer för ökad trygghet och därigenom förbättrad arbetsmiljö i skolan kan vi återupprätta en hög attraktivitet för läraryrket, säger hon till Altinget.
Sverigedemokraterna är inne på samma spår.
– På längre sikt menar vi att lärarutbildningen måste reformeras i grunden, där större fokus läggs på ämneskompetensen. Dessutom måste kunskapskraven för att antas till läraryrket öka, så att utbildningarna lockar även de bästa studenterna. Vi anser också att det måste finnas fler karriärvägar för lärare för att öka attraktiviteten, säger Patrick Reslow, SD:s gruppledare i utbildningsutskottet, till Altinget.
Bättre arbetsmiljö i kommunerna
Han nämner även en rad andra åtgärder, såsom att återupprätta lärarens auktoritet. Enligt Reslow görs det bäst genom tydliga ordningsregler.
– Först och främst måste huvudmännen – i synnerhet kommunerna – se till så att arbetsmiljön är den bästa, det vill säga att det råder ordning och reda i klassrummen. I dag väljer många lärare att sluta just på grund av att stöket gör yrket mindre attraktivt. Detta ställer höga krav på huvudmännen vad gäller såväl ordningsregler, och efterlevnad av dem, som ledarskap. Lärarens auktoritet måste återupprättas.
– Sedan finns några åtgärder som i övrigt måste göras för att lösa lärarbristen. På kort sikt för att lösa det akuta behovet måste undervisande lärare som är obehöriga ges möjlighet att bli behöriga. Det måste finnas bättre möjligheter för den som är obehörig att kunna läsa in den pedagogiska utbildningen parallellt med yrket. Det är också viktigt att den administrativa bördan minskar, så att lärare kan ägna sig åt undervisning.
{{toplink}}
Underhållsskulden betas inte av – trots uttalad prioritet för Tidöpartier
Landsbygdsministern vill bromsa skydd av värdefulla skogar
