Så trivs akademikerna inom Polismyndigheten

Det är stora skillnader i hur akademikerna trivs inom Polismyndighetens olika regioner och avdelningar. Det visar en medlemsundersökning från fackförbundet Akavia och Saco-s Polismyndigheten. Bäst trivs akademikerna i polisregion Nord och sämst på Nationellt forensiskt centrum, skriver Anna Nitzelius och Anna Owens.

Af Anna Nitzelius och Anna Owens
Sakkunnig, Akavia respektive ordförande, Saco-s Polismyndigheten

För många är begreppet polis fortfarande synonymt med uniformer och blinkande blåljus men i dag är en tredjedel av Polismyndighetens drygt 30 000 medarbetare civilanställda. Många av dem är akademiker, med eller utan polisiär bakgrund, och arbetar till exempel som analytiker, utredare eller forensiker. De säkrar spår, håller förhör, leder förundersökningar och bidrar med spetskompetens i komplexa utredningar.

Stora skillnader i trivsel

Fackförbundet Akavia publicerade nyligen rapporten ”Inte bara blåljus – akademiker inom Polismyndigheten”. I rapporten redovisar vi resultatet från en medlemsundersökning bland fler än 1 500 akademiker inom Polismyndigheten. Undersökningen visar att det är stora skillnader i hur akademikerna trivs inom Polismyndighetens olika regioner.

I polisregion Nord svarar 87 procent av akademikermedlemmarna i vår undersökning att de trivs bra eller mycket bra med att arbeta inom Polismyndigheten. Motsvarande siffra bland medlemmarna på NFC är 51 procent. I snitt är det 72 procent av medlemmarna som trivs inom myndigheten.

I undersökningen har vi också frågat om utsattheten för mobbning och kränkningar. Även här är det stora skillnader mellan Polismyndighetens olika regioner och avdelningar. I polisregion Stockholm har var fjärde medlem utsatts för mobbning eller kränkningar under det senaste året. Lägst är andelen på myndighetens ekonomiavdelning och inom NFC där sju procent har utsatts. Totalt har 15 procent av medlemmarna utsatts.

”Ett utbrett missnöje”

Även om relativt sett få medlemmar på NFC har utsatts för mobbning eller kränkningar tyder andra resultat i undersökningen på ett utbrett missnöje. Hela 45 procent av medlemmarna där uppger att de vill lämna Polismyndigheten för en annan arbetsgivare. I polisregion Öst, som har lägst andel, är motsvarande siffra 25 procent. Totalt uppger 34 procent av medlemmarna att de vill byta arbetsgivare.

Undersökningen visar också på stora skillnader i synen på Polismyndigheten som arbetsgivare. Bland medlemmarna på it-avdelningen håller 46 procent av medlemmarna med om påståendet att myndigheten är en modern och attraktiv arbetsgivare. På NFC är motsvarande andel 13 procent. Totalt sett är det 29 procent som håller med.

Värdesättande av akademisk kompetens

Mönstret går igen när vi frågar om hur akademisk kompetens värdesätts inom Polismyndigheten. I topp ligger ekonomiavdelningen och it-avdelningen där mer än varannan medlem svarar att myndigheten värdesätter akademisk kompetens. NFC hamnar återigen på jumboplats. Här är det knappt var femte medlem som håller med om påståendet att akademisk kompetens värdesätts.

Vi är övertygade om att akademiker med specialistkompetens kommer att spela en viktig roll i att utveckla framtidens polis. Men då behöver Polismyndigheten höja ambitionsnivån och bli en mer attraktiv arbetsgivare även för akademiker – oavsett i vilken del av verksamheten de arbetar.

Förslag för framtiden

I vår rapport finns skarpa förslag för hur Polismyndigheten kan bli en bättre arbetsplats för akademiker. Det handlar bland annat om att uppvärdera den akademiska kompetensen, satsa på fler karriärvägar för civilanställda akademiker och utveckla ledarskapet genom att ställa krav på akademisk utbildning vid rekrytering av chefer. Vi vill också se en nolltolerans mot kränkningar.

Vi hoppas att rikspolischef Anders Thornberg och cheferna för de olika regionerna och avdelningarna tar till sig undersökningens resultat och funderar på hur framtidens polismyndighet kan ta bättre vara på våra akademikermedlemmar.

Forrige artikel Regeringskansliets tystnad förvånar oss Regeringskansliets tystnad förvånar oss Næste artikel Sverige måste vara en klar röst när EU ser över sina finanspolitiska regelverk Sverige måste vara en klar röst när EU ser över sina finanspolitiska regelverk
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.