Sänkt rösträttsålder – demokrativinst eller verklös partistrategi?
Varje år skrivs ett antal motioner som föreslår sänkt rösträttsålder. Det är snart 50 år sedan gränsen sänktes senast och flera partier och samhällsaktörer menar att en lägre åldersgräns för valdeltagande hade gynnat demokratin. Enligt Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, är det ingen slump att ”ultrademokraterna” Miljöpartiet driver frågan om sänkt rösträttsålder.
Camilla Hansén är gruppledare och talesperson i frågor om nationella minoriteter och demokrati för Miljöpartiet. Hon är en av författarna till en debattartikel i Dagens Nyheter där hon och tre andra miljöpartister lägger fram fem förslag för att långsiktigt stärka den svenska demokratin.
– Sänkt rösträttsålder är en fråga som vi har drivit i 30 år och det förvånar mig att det fortfarande ses som en radikal åsikt och att DN dessutom väljer att lyfta fram just den bland de andra demokratiförslagen som vi tar upp i artikeln, säger Camilla Hansén (MP) till Altinget.
Kommunstrategin
Miljöpartiet arbetar aktivt med lagförslaget om sänkt rösträttsålder och menar trots hindren att de har flera politiska strategier för att lyckas till år 2030. I flera riksdagsmotioner föreslås en pilotverksamhet på kommunal nivå i ett första steg att sänka åldersgränsen. Det är något som implementerades på prov i Norge vilket ledde till ett högre deltagande.
– Flera kommuner hör av sig till oss och motionerar om att just deras kommun ska bli försökskommuner. Det är en väg. Ett annat sätt är opinionsarbete. Att kroka arm med andra aktörer som ser ungas potential som hemvärnet eller näringslivsorganisationer.
Hansén menar att unga i andra sammanhang ses som otroligt kapabla att ta egna beslut och åstadkomma förändring.
– Inom näringslivet hyllas unga personer som entreprenörer. De startar och leder bolag. Ett vanligt argument mot sänkt rösträttsålder är att de inte har tillräcklig intellektuell förmåga men vi har ju inga kompetenskrav för rösträtten vilket gör att till exempel en dement person får rösta utan begränsningar.
– Att två årskullar till får rösta kan heller inte ha någon större påverkan på valresultatet. Det handlar om att förslag som innebär att politiker måste dela med sig av makt alltid möter motstånd, säger Camilla Hansén.
”Det har hänt förut”
Ludvig Beckman är professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Han menar att det inte är mycket som talar för att en sänkt rösträttsålder skulle kunna införas inom kort.
– Om det här förslaget kan genomföras beror givetvis på vilket politiskt stöd som finns. Än så länge är det ju ganska få partier som har uttryckt någon stark åsikt i den här frågan. Därför har jag svårt att tro att någon förändring i grundlagen kommer att ske i närtid, säger Ludvig Beckman.
Det som däremot talar för att en lagändring kan bli verklighet är att det har hänt förut, menar han.
– Det ska sägas att det tar tid för opinion att växa fram och att det har skett flera ändringar i röstbegränsningen genom historien, vilket visar att kan bli möjligt i framtiden. Rösträtt för kvinnor och arbetare var inget som infördes på en dag.
Att det är just Miljöpartiet som driver frågan år efter år är inget som förvånar då de alltid varit för fler folkomröstningar och velat utvidga rösträtten på flera sätt genom historien, enligt Beckman.
– De är ”ultrademokrater” i grunden på det viset. Dessutom är miljöfrågan stor bland unga, så det är absolut en politisk strategi.
Unga måste ställa krav
Förändringar i samhällsklimatet, i civilsamhället och i den politiska sfären är det som ska till för att sänkt rösträttsålder ska kunna införas, förklarar Ludvig Beckman.
– Den här typen av lagändring skulle kunna ske av två orsaker. Den ena är om partierna ser att de kan vinna på det parlamentariskt sett. Den andra orsaken är om det blir ett så pass starkt opinionstryck att man inte längre vågar stå emot. Det var ju inte av vilja eller intresse, politikerna införde allmän rösträtt förr i tiden, utan för att undvika revolution och inbördeskrig.
– En annan påverkansfaktor är om det skulle uppstå en stark opinion hos ungdomar själva. Då finns det en större opinionsmässig vinst och fler potentiella röster att hämta. Förändringen kommer inte att ske om inte ungdomarna själva kräver det.
Styrs av föräldrarna
Hur en sänkt åldersgräns skulle kunna påverka ett resultat i riksdagsvalet beror helt på tidsandan menar han.
– På 80-talet var det coolt att vara med i MUF och i dag är det miljöfrågorna som står på agendan. Är det något vi vet om politisk socialisering så är det dock att åsikter i hemmet spelar stor roll.
– Valforskaren Henrik Ekengren Oscarsson har gjort simuleringar utifrån opinionsundersökningar för att ta reda på vad som skulle hända om man sänkte rösträttsåldern. Hans slutsats var att det inte skulle bli någon skillnad alls då de unga i stort sett skulle rösta som sina föräldrar.
Demokratiska effekter
I maj i år gick Rädda barnen samman med 11 andra ungdomsorganisationer och krävde att rösträttsåldern skulle sänkas till 16 år och att en kommunal testverksamhet skulle införas. Deras främsta argument handlar om att glappet mellan unga människor och politiken är för stort.
Ludvig Beckman håller med om att en sänkt rösträttsålder skulle få goda demokratiska effekter men att det ändå bör finnas begränsningar.
– Varje gång man utökar rösträtten och avskaffar hinder för de som bor i ett land ska kunna delta i politiken så är ju det ett främjande av demokratin. Problemet med det argumentet är att rösträttsåldern skulle tas bort helt enligt demokratiska principer, men det tror jag inte att någon i Sverige vill. Det är inte alltid önskvärt att göra allt maximalt demokratiskt.
Trots kritik – nya FRA-lagen passerar riksdagen
SD:s Martin Kinnunen: ”Vi ser samma problem som alla andra”
