SD: Mer pengar till FN för flyktingkrisen

BISTÅNDSPOLITIK. Sverigedemokraterna vill lägga pengar mer på det partiet kallar för ”det riktiga biståndet”, det meddelade partiet på en pressträff inför fredagens riksdagsdebatt om flyktingkrisen.

Vid presskonferensen presenterade Sverigedemokraterna en del av sin skuggbudget, där man bland annat satsar mer än regeringen på internationellt bistånd. Bland annat vill partiet lägga tre miljarder på WFP, FN:s livsmedelsprogram och ytterligare tre miljarder till UNHCR, FN:s flyktingorgan. 

Det riktiga biståndet

– Dagens system gör att de som har pengar och har råd att betala flyktingsmugglare är de som får hjälp, sade Sverigedemokraternas utrikes- och biståndspolitiska talesperson Julia Kronlid på pressträffen. Hon menar istället att hjälpen måste riktas till de som behöver den och att UNHCR ska få bättre förutsättningar att göra sitt jobb.

– Det här är något vi får stöd för av de som jobbar på fältet, sade Markus Wiechel, migrationspolitisk talesperson, om det höjda biståndet till FN:s hjälporganisationer.

Upprätta gränskontroller

Sverigedemokraterna vill att flyktingarna ska stanna i det första säkra område som man når, som ett led i detta vill partiet också upprätta gränskontroller i Sverige. Det kommer enligt Sverigedemokraterna minska mottagandet med 95 procent.

– Kommer man från från Danmark eller Polen till Sverige ska man skickas tillbaka, sade Paula Bieler, integrationspolitisk talesperson,  på pressträffen. Vi kan inte upprätthålla Schengen om inte andra länder håller sig till Dublinförordningen, fortsatte hon.

Sverigedemokraterna menar också illegal invandring inte ska löna sig. Partiet vill därför utveckla vidarebosättningen via FN:s kvotflyktingsystem och dubbla Sveriges andel från omkring 1 900 kvotflyktingar i dag till 4 000.  

 

Forrige artikel Extra till SOS Alarm Næste artikel Sjukpenningdagar fortsätter öka
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.