Sfi-förslag får bottenbetyg: ”Bakvänt” och ”hänger löst”

Varken huvudmän eller Stockholms universitet, som föreslås få nytt uppdrag, håller tillbaka kritiken om förslagen i den nya utredningen om sfi-peng. Utredningen visar på en allvarlig brist på förståelse för sfi-verksamheter, säger Sofia Engman vid Stockholms universitet, till Altinget.

Nyligen presenterades sfi-pengsutredningen, som haft i uppdrag att föreslå hur ett nytt system ska kunna utformas där huvudmännen får ersättning baserat på sfi-elevens uppnådda språknivå.

För att kontrollera detta föreslår utredningen att ett progressionstest ska utvecklas, som ska vara obligatoriskt för alla sfi-elever att delta i. Vidare vill man inrätta ett bedömningscentrum vid Stockholms universitet där testet ska utformas.

Stort problem

Men på Stockholms universitet är man sig långt ifrån positiv till förslagen. Sofia Engman är föreståndare för nationellt centrum för svenska som andraspråk vid universitetet. 

– Jag ser att det finns många utmaningar inom sfi, men jag ser inte alls hur det här skulle kunna bidra till att vara en lösning, säger hon till Altinget.

Inte aktuellt

Nationellt centrum för svenska som andraspråk arbetar dagligen med frågor som rör förbättrade förutsättningar för undervisning och utveckling inom sfi. 

Hur ser ni på förslaget att inrätta ett bedömningscentrum vid Stockholms universitet?

– Vi har inte fått den frågan. Det är inte en aktuell fråga för oss, och det är heller inte en fråga som vi själva kommer att arbeta för. 

– Att bedömningscentrat ska vara ansvarig för att utveckla progressionstestet tycker jag är en snäv syn på bedömning och lärande. Jag ser inte hur vårt uppdrag går i linje med det. 

”Bakvänt”

Utredningen föreslår ett lärverktyg som sfi-elever ska kunna använda för att öva inför progressionstestet. 

– Man lyfter fram det här verktyget som något positivt för då kan man ju träna innan progressionstestet, men det man tränar till är det här testet som prövar en mycket begränsad del av språket, säger Sofia Engman.

– Med lärverktyget har det snarare blivit bakvänt. Undervisningen ska styra vad som ska lyftas i en bedömning och inte tvärt om. 

Reducerar lärarens roll

Sofia Engman ser flera risker med tester som blir avgörande för stora beslut, som i det här fallet ersättning till utbildningsanordnare.

– Då kommer utbildningsanordnare vilja få ett bra resultat på testet, och man kommer lägga tid på att träna till det. Då begränsas undervisningen till det som testet kan pröva. 

Samtidigt faller administrationen av testet på läraren.

– I stället för att fokusera på att utveckla lärarens roll, som att höja behörighetsgraden eller göra det attraktivt att vara sfi-lärare, begränsar man läraren genom en omfattande provadministration, säger Sofia Engman.

Oklar hållning till nationella proven

Henriika Airaskorpi är chef för vuxenutbildningen i Helsingborg. Enligt henne innehåller utredningen en hel del problematiska förslag. 

– Det är väldigt positivt att man försöker öka kunskapen kring sfi-elevers progression och att man pratar om att hitta gemensamma bedömningsgrunder. Men sedan är frågan hur förhåller sig bedömningsverktyget till de nationella proven som är tänkt att vara det här mätverktyget? säger hon till Altinget.

Hur skulle ett progressionstest så som utredningen föreslår det påverka er verksamhet?

– Om vi skulle anordna testet så tänker jag att vi också måste avsätta en hel del resurser för att de ska kunna ge något mervärde. 

– Det som är mest problematiskt är ersättningsmodellen som föreslås. Det är väldigt många frågor från kommunernas sida kopplat till om man träffar rätt med den typen av ersättning, men också att man måste vara medveten om att olika skolor har olika elevgrupper.

– Jag tror inte man kan införa ett pengsystem utan att genomföra andra delar från Kliva-utredningen. Sfi-pengsutredningen hänger lite löst om man inte fäster den vid de andra förslagen som fanns i Kliva-utredningen. 

{{toplink}}

Beslutskedja: Sfi-peng till utbildningsanordnare

22/12
2020
30/3
2022
31/3
2022
31/3
2022
5/4
2022
24/10
2022
22/11
2022

Forrige artikel Krav på hårdare kontroll när EU gör produktionen hållbarare Krav på hårdare kontroll när EU gör produktionen hållbarare Næste artikel Acko Ankarberg Johansson om KD:s viktigaste valfråga: ”Reformpaket” Acko Ankarberg Johansson om KD:s viktigaste valfråga: ”Reformpaket”
Statskontoret avvecklas – namnet blir kvar

Statskontoret avvecklas – namnet blir kvar

Regeringen och SD har bestämt sig. Statskontoret ska avvecklas i januari 2026. Myndighetens verksamhet ska i stället in i Ekonomistyrningsverket som byter namn – till Statskontoret.