Sidbyte för Max Elger – tvingas möta sin egen politik

Som finansmarknadsminister var Max Elger själv ansvarig för Statens fastighetsverk. Nu har han bytt sida. I februari utsåg regeringen den tidigare S-ministern till generaldirektör.

Med bakgrunden från Regeringskansliet, först som statssekreterare och sedan som minister, och en doktorsexamen i nationalekonomi beskriver han sig som ”hyggligt lämpad” för den nya rollen.

– Fördelen är väl att man har viss insikt i myndighetens verksamhet, det är ingen dålig bakgrund för en generaldirektör. Tvärtom, säger han när Altinget träffar honom på Statens fastighetsverks kontor vid Slussen i Stockholm.

– Om inte annat så får man dras med vissa av de beslut som man har fattat i regering, så det är väl sedelärande för var och en. 

Än så länge har Max Elger dock inte känt någon djup ånger för den politik han fört, men när det gäller vissa frågor är han efterklok. Han ger till och med den nuvarande regeringen ett gott betyg för sin politik.

– Det den här regeringen har gjort som jag själv inte gjorde är att öka bidragsanslaget rätt så rejält. Det tycker jag är klokt när jag ser det nu, men det var kanske inget jag reflekterade så noga kring som minister. 

I budgeten för 2024 tillförde regeringen 100 miljoner kronor till de statliga bidragsfastigheterna, alltså kulturhistoriskt värdefulla fastigheter där hyresintäkterna inte täcker kostnaderna. Satsningen har gjort att myndigheten bland annat kunna besluta om renoveringar av Riddarholmskyrkans spira, Stockholms slotts fasader och flera fästningar runt om i landet.

Har du fått andra insikter om verksamheten som generaldirektör som du inte hade som minister?

– Jag tror inte jag fångade allt det viktiga arbete vi gör av kulturarvskaraktär, utan jag såg mer siffrorna som minister. Även om jag inte var ovetande om det så är beståndet så centrerat kring vårt gemensamma kulturarv och att bevara, använda och utveckla det. Det kryper mer under skinnet när man jobbar med det.

{{toplink}}

Rapporterar till en moderat

Max Elger sökte själv jobbet som generaldirektör. Trots att han är socialdemokrat och tidigare nära medarbetare till Magdalena Andersson kom det inte som en stor överraskning när regeringen och hans efterträdare som finansmarknadsminister, Niklas Wykman (M), gav honom jobbet.

– De politiska alternativen må ha väldigt olika uppfattningar i en väldig mängd frågor. Men hur vi ska ta hand om Stockholms slott, det är kanske inte en av dem, säger han och beskriver det som ”oproblematiskt” att rapportera till en moderat minister.

– Det här är ett område där jag upplever stor samsyn mellan alla olika politiska partier. Därmed finns det inga svårigheter av den arten, sen kanske det finns andra delar av politiken som är mer partiskiljande som hade varit knepigare.

Samtidigt som Max Elger utnämndes till ny generaldirektör tillsattes också en ny tjänst som överdirektör på Statens fastighetsverk. Den gick till Iréne Svenonius (M), tidigare regionråd i Stockholms stad. Max Elger beskriver att samarbetet fungerar väl och att Svenonius i princip agerar som ställföreträdare generaldirektör. 

– Alla de uppdrag som regeringen har gett oss om hur vi ska se över vårt fastighetsinnehav, alltså avyttringar och effektiviseringar av portföljen, det projektet är hon ansvarig för. 

Kritiken om Operan: ”Fullt befogad”

Det har gått fyra månader sedan Max Elger tillträdde, men redan har det blåst en del kring myndigheten, bland annat när det gäller renoveringen av Operan. Förra året beslutade regeringen att Operan i Stockholm ska renoveras och nu har Statens fastighetsverk presenterat sitt förslag förslag på hur det ska gå till.

Frågan om Operans renovering har varit en följetong, inte mindre än fem kulturministrar från båda sidor om blockgränsen har haft ärendet på sitt bord. 

Max Elger tycker att det finns anledning att rikta kritik mot att renoveringen inte gjorts tidigare.

– Om man tittar på Operan så betraktar vi också ett synnerligen eftersatt underhåll av den byggnaden. Och det förklaras ju av att man under nästan två decenniers tid har sett framför sig att den ska helrenoveras och då vill man inte plöja ner resurser i onödan, säger han.

– Den situationen har blivit alldeles ohållbar. Nu befinner sig den byggnaden i ett synnerligen eländigt skick, så där ser jag också att den kritiken är fullt befogad.

Ska tidplanen som Statens fastighetsverk föreslagit hålla, där renoveringen ska vara klar till 2030, så har myndigheten velat se ett regeringsbeslut före sommaren. Men än så länge har regeringen inte gett några besked.

Nu hoppas Statens fastighetsverk på ett beslut strax efter sommaren. För Max Elger är renoveringen av Operan ett projekt han hoppas ha bidragit till under sin tid som generaldirektör. 

– Det skulle ju vara mycket tillfredsställande om jag om sex år, när mitt förordnande löper ut, känner att Operan, med de planer vi har nu, var i fas och skulle kunna öppna något år senare, säger han.

{{toplink}}

”Missriktad” debatt om hyreshöjningar

Myndigheten har tidigare fått hård kritik för de hyreshöjningar som bland annat Nationalmuseum fått i samband med att byggnaden renoverats. Höjningarna baseras på den hyresmodell som vissa av kulturfastigheterna har, den så kallade kostnadshyresmodellen.

Även Operan kommer att drabbas av liknande hyreshöjningar när renoveringen är klar. Där beräknas hyran tiodubblas från dagens cirka 23 miljoner kronor.

Regeringen tillsatte under hösten en utredning som ska se över hyresmodellerna och om kostnadshyresmodellen ska bytas ut. Max Elger tycker dock att debatten om hyrorna blivit missriktad. Han tror inte att hyresmodellerna är den avgörande frågan för kulturverksamheterna. 

– Den springande punkten är vilka kulturpolitiska ambitioner man har och de avgörs i skillnaden mellan vilka intäkter och kostnader man har.

Alltså hur mycket regeringen satsar på kulturen?

– Det är klart att en väsentlig intäkt för alla museer är det anslag man får i botten. Den museichef som önskar sig mer resurser borde rimligen vända sig till den som står för det väsentliga intäktsflöde, snarare än att vända sig till hyresvärden.

Den nya generaldirektören tycker också att de finns ett värde i att kulturverksamheterna betalar en hyra, även om både hyresintäkten och hyreskostnaden i slutändan är statliga pengar. 

– Det gör att den enskilde chefen har att förhålla sig till om man vill uppgradera sitt hus på ett eller annat sätt och väga den kostnaden mot andra kostnader i verksamheten. Och det är ju faktiskt bara den chefen som kan avgöra vad som är bäst, att satsa på lokalerna eller att satsa på verksamheterna.

{{toplink}}

lco@altinget.se