Sista rycket för återstående bitar i EU:s klimatpaket
(Foto: Lukasz Kobus, European Union, 2021)
Det svenska ordförandeskapet har i veckan siktet inställt på att sy ihop kompromisser för ett ytterligare ett antal bitar i EU:s pussel för att nå sina höjda klimatmål. Men ett av förslagen kan bli en rejäl utmaning att ro i land.
”Det är… mycket nu”
”Jag är glad om jag får åka hem en gång i månaden”
”Söndagarna är – oftast – lediga.”
Kommentarer som dessa från vissa av de inblandade experterna i det svenska ordförandeskapet är inte ovanliga när Altinget hör av sig.
Men arbetsinsatserna ser också ut att kunna ha varit värda mödan.
Redig lista att bita tag i
Efter att tjeckerna under sitt ordförandeskap fick ihop en stor del av de övergripande lagstiftningarna i EU:s klimatpaket för att sätta unionen på kurs mot att nå de höjda klimatmålen, så har det varit svenskarnas uppgift att ro i land ett antal mer sakpolitiska frågor.
Och lagom till ordförandeskapets halvtid kan det nu vara dags att skörda.
- Under måndagen – före publicering – satte sig lagstiftarna i planerade slutsamtal om uppdaterade regelverk för att stimulera utbyggnaden av icke-fossil drivmedelsinfrastruktur. Här återstår framför allt att reda ut vilka målnivåer som ska gälla för utbyggnad av laddinfrastruktur för tunga fordon, vätgasutbyggnadsmål och även frågan om vilken sorts betalningslösningar som ska gälla på befintliga elladdstationer.
- Lyckas de under måndagen, är siktet hos transportförhandlarna sedan inställt på att få ihop de sista detaljerna kring vilka krav som ska ställas på ”reduktionsplikten” för flyget. När det gäller sjöfarten är man redan klara. I flygfrågan var tjeckerna nära att få ihop det sista före jul, men efter att svenskarna tog över ordförandeklubban har frågan varit ”placerad i frysboxen” fram tills nu. Sluttrilog planeras till slutet av april.
- På tisdagen kan energiministrarna sätta ner foten om revideringen av gasmarknadsreglerna. Därmed kan triloger inledas även där, efter att EU-parlamentet satte ner foten i mitten av mars.
Regelverket berör bland annat frågan om det ska införas bindande mål för unionen för att bygga ut biogasmarknaden, men har också en ”väldigt teknisk karaktär” och väntas inte kunna förhandlas klart innan svenskarna lämnar över ordförandeskapet till spanjorerna. - En relaterad lagstiftning som också ser svår ut att ro i land behandlar hur utsläppen av metan från energisektorn ska fås ner. Här får dock svenskarna invänta EU-parlamentet innan det går att bjuda upp till lagstiftardans – då EU-parlamentet ser ut att dröja i kapprummet.
- En ytterligare potentiell surdeg som lär behöva mer tid på sig att är frågan om vilka upprustningsambitioner som ska ställas upp på byggnadssektorn. Framför allt för att båda lagstiftarna är relativt splittrade, med flera avvikande ståndpunkter inom de politiska familjerna.
Knäckfrågan: Blir förnybart klart?
Om man ser till de mer övergripande regelverken, som drar upp ramarna för att nå EU:s höjda klimatmål, återstår fortsatt en pusselbit efter att energieffektiviseringsregelverket togs hem för några veckor sedan.
Men det kommer inte vara den lättaste övningen att få ihop ett nytt förnybartdirektiv på onsdag.
Trots att förhandlarna vid två tillfällen bara den senaste månaden försökt att landa i hur transportsektorn ska ställa om, samt i hur reglerna för tillståndsprocess ska underlätta för mer utbyggnad, så är fortsatt inte alla förnybartfrågor i de områdena utredda när lagstiftarna slår sig ner på onsdag.
Man ska enligt Altingets uppgifter vara klara med sjöfartsramarna, delar av ILUC-reglerna, men däremot inte med frågan om hur icke-biobränslebaserade förnybara drivmedel ska stimuleras in i marknaden.
Samtidigt ska förhandlarna vara klara med ramarna för hur exempelvis en vindkraftsintressent bara ska behöva vända sig till en part för att pröva sina utbyggnadsprojekt. Men de är inte lika klara med hur gränsöverskridande projekt ska hanteras.
Bioenergi-frågan återstår
Ovanpå det återstår den för nordiska intressen avgörande frågan om vilken bioenergi som ska stimuleras framöver, samt att reda ut var den övergripande målnivån ska ligga och därutöver få ihop hela infrastrukturen för regelverket.
Det är sagt att förhandlingen på onsdag ska vara den sista. Vad som händer om de inte kommer överens råder det olika bud om.
Det svenska ordförandeskapet betonar dock att ordförandeskapet har andra viktiga prioriteringar framöver på energisidan.
– Vi vill gärna prioritera att nå framåt i elmarknadsreformen, säger en talesperson.
Svårknäckta nöten
En sak verkar dock klar. EU:s senaste försök att få till differentierade energiminimiskatter för förnybara och fossila bränslen genom att nå konsensus kring en förändring av energiskattedirektivet, ser inte ut att landa innan ordförandeskapet slut.
– Det finns så många olika länder som har olika invändningar till detta, säger en förhandlare.
Allt annat då?
Undrar du kanske vad som händer med det cirkulära ekonomipaketets uppdateringar? Jo, här ser det mesta ut att dröja och bli en fråga för spanjorerna att hantera.
På listan utanför Fitfor55, men som relaterar till frågan om hur kolsänkan ska kunna utökas, återfinns samtidigt en relaterad lagstiftning som svenskarna siktar på att ro hem en rådsposition kring under våren – nämligen naturrestaureringslagen.
Här har dock det svenska ordförandeskapets position eventuellt naggats i kanten av att regeringen svängt i sista stund i sin hållning inför hur de ska ställa sig till den övergripande Lulucf-förordningen.
Från att tidigare ha välkomnat kompromissen, väljer samma regeringspartier nu att i praktiken rösta emot regelverket. Det ändrade ställningstagandet påverkar inte utfallet, men spelar in i den nu pågående debatten kring om man kan lite på ingångna överenskommelser - där ”fossilbilsstoppet 2035” också varit ett exempel på detta efter att Tyskland bytt fot i frågan.
”Det finns fördelar med att bostadsfrågorna saknas i Tidöavtalet”
Regeringen satsar 100 miljoner på SFI till ukrainska flyktingar
