Skogsstyrelsen basunerar ut ”Nyordning i skogsbruket”
Sveriges regering har beslutat att lägga det så kallade fågeldirektivet som en bilaga till EU:s Art- och habitatdirektiv. Det får konsekvensen att inte ens de vanligaste fåglarna får störas under häckning. Är det rimligt? Enligt vår bedömning står inte samhällsnyttan av beslutet i relation till kostnaden, skriver Erik Petré, Sveriges Häradsallmänningsförbund.
Skogsstyrelsen har precis gått ut med stora rubriker att det nu råder en ny ordning i skogsbruket där större kunskapskrav ska ställs på den enskilde skogsägaren och detta beror på EU och domslut i såväl EU som i Sverige.
Ett enat skogsbruk protesterar högljutt och skriker att ”nu går en av Sveriges basnäringar i graven”. Många miljöorganisationer jublar och säger att äntligen tvingas skogsbruket följa gällande svensk och internationell lagstiftning.
Ur många aspekter känns det som att skyttegravarna grävs ännu djupare och den mer reflekterande läsaren frågar sig om det verkligen finns någon vinnare i detta.
Enormt mycket pengar
Den korrekta historiebeskrivningen är att Sveriges regering, som enda nation i EU, har beslutat att lägga det så kallade fågeldirektivet som en bilaga till EU:s ”Art- och habitatdirektiv”. Det får konsekvensen att för samtliga åtgärder måste stor hänsyn tas till alla fåglar och framför allt när de häckar och har ungar. Det gäller också för till exempel talgoxe. Även om Skogsstyrelsen nu är först ut som myndighet så måste i rimlighetens namn samma lagstiftning gälla all verksamhet. Det vill säga förutom jord- och skogsbruk även vid bygge av vindkraftverk, vägar, enskilda villor och kanske även för en enskilde som släpper ut sin katt i naturen.
Sveriges tillämpning är förenlig med EU-lagstiftningen, men implementeringen av lagarna har gått längre än EU-lagstiftningen kräver.
EU har beslutat det är okej att Sverige som enda nation i EU vill lägga fågeldirektivet som en bilaga till Art- och habitatdirektivet. Men om Sverige gör detta frivilliga åtagande så får man inte störa ens de vanligaste fåglarna under häckning. Är det rimligt?
Om inte Sveriges regering snabbt ändrar detta har vi i Sverige beslutat att lägga enormt mycket pengar på att rädda just alla fåglar. Är det allra viktigast?
Kommer allemansrätten påverkas?
Just nu är det bara skogsbruket som högt protesterar mot Sveriges implementering av fågeldirektivet. Men eftersom lagstiftningen är generell kommer även jordbruk och besöksindustrin att drabbas, likaså kommer privatpersoner, föreningar med flera att påverkas. Det är nog ställt utom allt tvivel att orienteringstävlingar under vår och försommar blir olagligt. Är det till och med så att markägaren får ett juridiskt ansvar för till exempel svampplockning – kommer vår allemansrätt att påverkas? Frågorna är många.
Orimligt stora resurser på fåglar
Det är i nuläget omöjligt beräkna den totala kostnaden för Sverige – men oavsett hur kostnaden ska fördelas så är det enorma summor. Är det 1 miljard eller 75 miljarder per år? Är det verkligen denna enorma summa pengar som ger störst klimatnytta och säkerställer den biologiska mångfalden? Frågorna är viktiga.
Enligt vår bedömning står inte samhällsnyttan av beslutet i relation till kostnaden. Även de som anser att skogsägaren och skogsbruket ska betala alla de extra kostnader som uppstår för skogsbruket bör man ställa sig frågan om man kan få mer ”pang för pengarna”. För oss är det viktigare för den biologiska mångfalden att skydda befintliga biotoper och skapa nya värdefulla biotoper än att lägga orimligt stora resurser på just fåglar.
”Har tappat helhetssynen”
Det är inte i första hand myndigheterna Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen som ska stå vid skampålen – för oss är det uppenbart att enskilda utredare på departementen och enskilda politiker i sin ambition att säkerställa klimatnytta och biologisk mångfald åter har tappat helhetssynen och okritiskt överimplementerat fågeldirektivet. Inte ens de vanliga fåglarna som talgoxe och skata är vinnare i detta.
Låt oss nu med helikoptersyn skapa verkstad så att vi med stolthet kan överlämna vår jord till kommande generationer.
Krastev och Leonard: Putins hot kan ändra hur Europa uppfattar säkerhet
Öppet brev till statsministern: Du krossade glastaket – hjälp oss att krossa betongtaket
