Skolaktörer kräver digitaliseringsplan: ”Edtechbolagen styr”

Ansvaret för skolans digitalisering behöver förtydligas, menar flera av de aktörer som tyckt till om Skolverkets strategi. ”Vi saknar diskussion kring styrningen”, säger Skolledarnas Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Nu har skolans aktörer sagt sitt om Skolverkets digitaliseringsstrategi som skickades ut på remiss av regeringen i mars. 

Strategin pekar ut två övergripande mål för skolväsendets fortsatta utveckling med digitalisering. Det första är att utrusta elever med en digital kompetens, det andra att använda digitala verktyg och läromedel för att öka kvaliteten i undervisningen.  

{{toplink}}

Saknas tydlig ansvarsfördelning

Sveriges kommuner och regioner motsätter sig inte förslaget, men anser att strategin ”inte i tillräcklig utsträckning pekar ut vägen framåt, tar höjd för den snabba utvecklingen eller beskriver vilka konsekvenser ett genomförande av strategin får för huvudmännen”.

SKR pekar också på att det saknas en tydlig fördelning av roller och ansvar mellan stat och huvudmän, och vill att strategin ska innehålla ett förtydligande både av huvudmannens och statens ansvar. 

Även Sveriges skolledare, Sveriges lärare och Friskolornas riksförbund tillhör dem som vill se en tydligare ansvarsfördelning. Aktörerna menar att det behöver förtydligas i en nationell handlingsplan.

– Vi saknar diskussion kring styrningen av skolans digitalisering och digitaliseringsstrategin. I dag har edtechbolagen och förvaltningen som styr upphandlingen av digitala verktyg ett stort inflytande över hur skolans digitalisering organiseras, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande för Sveriges skolledare, till Altinget. 

– Rektorer och lärare riskerar att hamna i händerna på icke funktionella verktyg som upphandlats utan inflytande från professionen.

Nationellt system

Gavelin Rydman vill att regeringen inför en nationell plattform för hantering av bland annat nationella prov, frånvaro, elevhälsa, gymnasieantagning och en nationell uppföljning av elevers resultat och utbildningars kvalitet.  

– Det skulle ta bort problematik i samband med informationsöverföring. Det finns flera utmaningar med skolans digitalisering eftersom floran av digitala verktyg är så pass stor att det är svårt att navigera i det. Vi ser att huvudmännens kravställning i förhandling brister eller att verktyg inte möter de behov som finns.

Mer behöver också göras för att samordna skolans digitalisering, anser hon. 

– Man behöver ta ett nationellt grepp kring digitaliseringens utveckling, utse en nationell grupp som tillsammans med professionen som tittar på hur gemensam behovsinventering och kunskapssammanställning skulle kunna se ut, samt tittar på hur upphandling ska ske, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Behövs mer pengar

Ann-Charlotte Gavelin Rydman pekar, liksom Sveriges lärare, på att staten behöver föra en dialog med professionen.

– Vi ser en risk att det skulle leda till ökad administration för skolledare och lärare. Staten måste tillföra mer resurser för att stärka digitaliseringen. Vi är i ett budgetläge där det är svårt för skolledare att få ihop verksamheten.

{{toplink}} 

Forrige artikel Widding: Det har varit knäpptyst från SD Widding: Det har varit knäpptyst från SD Næste artikel Myndigheter vill se nytt register – näringslivet slår bakut Myndigheter vill se nytt register – näringslivet slår bakut
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.