Skolaktörer varnar för att välja bort offentlighetsprincipen

Insynen i friskolorna ska öka. Men Skolinformationsutredningens första rapport får skarp kritik från flera håll. ”Väldigt märkligt att offentlighetsprincipen inte är den självklara lösningen”, säger Anna Sjögren, forskare på IFAU.

Sedan SCB:s och Skolverkets tolkningar av lagstiftning ändrats får statistik om fristående skolor inte lämnas ut. På kort sikt har problemet lösts med tidsbegränsade sekretessbrytande bestämmelser medan en utredning genomförs. Men i stället för att offentlighetsprincipen ska gälla friskolor, har regeringen gett utredare Ulrika Geijer i uppdrag att titta på en insynsprincip för friskolor.  

I en delredovisning föreslår Geijer att Skolverket ska få ett ökat statistikansvar, som ett led i att uppgifterna ska bli offentliga. Flera aktörer pekar dock på att detta inte löser problemet.

{{toplink}}

”Väldigt märkligt”

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, håller inte tillbaka kritiken. Institutet är en av de remissinstanser som starkt motsätter sig utredningens förslag. 

– Det är egentligen väldigt märkligt att offentlighetsprincipen inte är den självklara lösningen, säger Anna Sjögren, forskare på IFAU och författare av remissvaret, till Altinget. 

– Att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor är redan utrett och man fann det möjligt att de kan omfattas och är förenligt med EU:s marknadsmissbruksförordning, som ansågs problematisk. Då är vår inställning att det är så man ska åtgärda problemet.

Även Sveriges lärare, Sveriges skolledare och Idéburna skolors riksförbund menar att en förflyttning av statistikansvaret till Skolverket inte löser huvudproblemet – som enligt aktörerna är att friskolor inte omfattas av offentlighetsprincipen. IFAU ser dessutom en rad problem med att Skolverket skulle få ett utökat statistikansvar.  

– Vi har en specialiserad myndighet för statistikinsamling med kompetens och erfarenhet av att samla in den här typen av uppgifter. Det är SCB. Så är statistikinsamlingen organiserad vad gäller majoriteten av offentlig statistik, vilket gör att vi tycker det är rimligt att fortsätta ha det på det sättet, säger Sjögren.

Krockar med egenintresse

IFAU är också rädda att Skolverkets statistikuppdrag blir för begränsat.   

– Det finns många andra användningsområden för den här informationen. En väldigt viktig del av skolstatistiken är användningen för forskning, granskning och utvecklingsverksamhet. Vi bedömer att statistik på olika sätt skulle bli mindre tillgänglig och det är skadligt. 

Skolverket är heller inte oberoende på samma sätt som SCB, eftersom Skolverkets huvuduppgift är att stötta skolväsendet och leda skolutvecklingen behöver de hålla sig väl med olika intressenter, menar Anna Sjögren.  

 Ett annat problem är vad som händer med den historiska datan.   

– Det finns ju redan data insamlade. Vem ska tillhandahålla den? Hur säkerställer man att det blir en kontinuitet i statistiken så att man kan göra jämförelser även under den här perioden? Det är ofta svårt att verkligen ha jämförbarhet över tid, särskilt om man börjar samla in data på annat sätt.

Löser inte problemet

Skolverket avböjer en intervju med Altinget, men pekar i sitt remissvar på att utredningens lösning inte fullt ut löser sekretessproblemet. 

”Utredningen har inte belyst hur uppgifter som redan finns i SCB:s register, och på Skolverket inom ramen för statistiksekretessen, ska bli tillgängliga för uppföljning och utvärdering när den tillfälliga sekretessbrytande bestämmelsen tas bort. Denna problematik bör regeringen beakta i den fortsatta beredningen”, skriver man. 

Utredningens slutbetänkande, där insynsprincipen för fristående skolor ska presenteras, lämnas till regeringen i mars 2024. 

{{toplink}}

Beslutskedja: En långsiktig lösning för informationsförsörjningen på skolområdet

21/10
2021
11/1
2022
17/3
2022
25/3
2022
14/2
2023
6/3
2023
6/3
2023
16/3
2023
31/3
2023
5/5
2023
30/5
2023
30/5
2023
31/5
2023
27/10
2023
29/3
2024
18/4
2024
18/4
2024
19/4
2024
31/5
2024
22/8
2024
20/11
2024

Forrige artikel Snabba EU-besked pressar riksdagen – rutinerna ses över Snabba EU-besked pressar riksdagen – rutinerna ses över Næste artikel Agnes Wold till Expressen
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.