Skolinspektionen: Riktlinjer skulle göra det lättare att granska glädjebetygen
Enligt en ny granskning från Skolinspektionen gör rektorer inte tillräckligt för att se till att elever får rättvisa betyg. ”Skulle det finnas ett riktmärke att förhålla sig till hade vi kunnat peka på det och säga när det är för hög betygsättning”, säger generaldirektör Helén Ängmo.
Skolinspektionen har granskat 30 kommunala och enskilda gymnasieskolor med höga betyg och återkommande skillnader mellan betygen och provresultat, där samtliga skolor får kritik.
Lärare ska lägga stor vikt vid de nationella proven när kursbetygen sätts. Trots det sätter flera skolor högre betyg än provresultatet. Och enligt granskningen har rektorerna inte tillräckligt bra koll på betygssättningen.
– Det är ovanligt många som fått svag kvalitet i granskningen. Då har man som rektor svag analys, ingen diskussion, man kollar inte upp hur lärarna gör för att sätta likvärdiga betyg, säger Helén Ängmo, generaldirektör för Skolinspektionen, till Altinget.
Hon fortsätter:
– I de flesta andra länder skriver man antagningsprov för att komma in på vidare studier. I Sverige går man bara på betygen. Det gör ju det här extra viktigt för eleverna.
För att komma tillrätta med problemet behöver rektorer ta ansvar för att analysera varför det finns stora avvikelser, menar Helén Ängmo.
– Det blir orättvist för elever som går på olika skolor om skolorna inte sätter likvärdiga betyg. Har vi inte likvärdiga betyg mellan skolor så får vissa elever större chans att få höga betyg och komma in på attraktiva utbildningar än andra elever.
Riktmärke hade underlättat
Enligt Helén Ängmo hade det varit enklare för Skolinspektionen att granska glädjebetygen om det fanns riktlinjer kring det.
– Vi har inte ett system idag där det finns riktmärken. Man skulle kunna tänka sig att det skulle finnas riktmärken för hur stor avvikelsen får vara mellan ett slutbetyg och ett provresultat.
– Skulle det finnas ett riktmärke att förhålla sig till hade vi kunnat peka på det och säga när det är för hög betygsättning. Men det finns flera nackdelar med ett sådant system också. Det kan bli trubbigt.
Generös betygssättning
Helén Ängmo pekar också på att det finns flera vanliga argument när lärare sätter högre betyg.
– Då måste man som rektor främja diskussion om varför de argumenten finns och om de håller.
I rapporten har inspektionen sammanställt de mest förekommande argumenten, till exempel att lärarna tycker att provet inte är heltäckande eller att eleven ligger väldigt nära ett högre betyg.
– Det tyder på att man är för generös i sitt förhållningssätt. Det borde ses som en varningssignal.
Statsveterinär kliver av uppdrag i jägarstyrelse
Det vill C-parlamentarikerna lägga krut på sista året
