Skolledarförbundet: "Avsluta de svenska skolexperimenten Ekström"

DEBATT. Jag uppmanar utbildningsministern Anna Ekström (S) att ta chansen och skriva in sig i historien genom att avsluta de svenska skolexperimenten. Likvärdighetsutredningens förslag räcker inte, skriver Sveriges skolledarförbund.

Matz Nilsson
Förbundsordförande, Sveriges skolledarförbund


Sveriges skolledarförbund har skickat in remissvar på de utredningar som haft i uppgift att föreslå lösningar på såväl skolsegregation i grundskolan som dimensionering av platser inom gymnasieskola och komvux. Förslagen pekar mer eller mindre tydligt mot att staten behöver kliva fram och ta ett större ansvar på flera områden.

Jag delar denna bild och menar att de tidigare decentraliseringarna inte fick avsedd effekt eftersom de professionella grupperna i skolan, lärare och skolledare, inte ägde den kraft och förmåga som krävdes för att hävda det statliga uppdraget i en kommunal omgivning där ekonomin är en överordnad fråga.

Tvingas till nedskärningar

Ekonomin tvingar rektorer till hårda prioriteringar som inte sällan strider mot deras professionella bedömningar. Vår medlemsenkät som går till över 5 000 verksamma skolledare, visar att endast 14 procent anser att skolan har tillräckligt med resurser för att klara uppdraget enligt skollag och läroplaner. Och det blir inte bättre. 64 procent av rektorerna svarade att de under 2020 tvingas till nedskärningar som de bedömer påverkar elevernas måluppfyllelse på ett uppenbart negativt sätt. Det är en verklighet som inte går att bortse från.

Åstrands utredning räcker inte

Nu finns en chans att göra om och göra rätt. Det likvärdighetsbidrag som regeringen inrättat och Skolverkets mer aktiva roll inom ramen för Samverkan för bästa skola är två steg i rätt riktning. Björn Åstrand förslag i utredningen En mer likvärdig skola ställer Sveriges skolledarförbund sig också bakom. Men jag menar att det inte räcker.

Separera inte ansvaret

Lars Stjernkvists (S) förslag i utredningen Gemensamt ansvar kommer inte att fungera så länge man separerar ansvaret för att planera och dimensionera utbudet från ansvaret att finansiera detsamma. Utredaren har grovt underskattat svårigheterna att få kommuner att samarbeta kring gymnasieutbildning. Flera befintliga överenskommelser lider av svåra samarbetsproblem och kan vara på väg att avslutas. Erfarenheten visar att detta inte fungerar bra.

Ständig obalans

Dagens styrsystem medför en ständig obalans mellan rektors uppdrag och de tillgängliga resurserna. Nio av tio skolledare svarar i vår enkät att de inte tycker att dagens system fungerar tillfredsställande. Vi skolledare kommer alltså aldrig att kunna leva upp till statens förväntningar på skolan, varken gällande läranderesultaten eller medverkan i övrigt samhällsstärkande arbete, hur mycket vi än jobbar.

Jag menar att regeringen behöver passa på att utnyttja det förändringsfönster som nu står på glänt och ta över ansvaret för finansieringen av de processer och funktioner i skolan som styrs genom statliga regleringar och mål i styrdokument. Det är bara så vi kan komma bort från de målkonflikter som finns både inom grundskolan och inom gymnasieskolan.

Varje krona ska göra nytta

Vissa varnar för att en återgång till en statlig finansiering medför ett oflexibelt och ineffektivt system. Jag menar i stället att ett förstatligande av resurstilldelningen skulle bereda vägen för en riktig professionalisering av skolan. Jag eftersträvar inte en återgång till rigida regler där resurser suboptimeras eller där kraft och energi läggs på manipulation för att maximera statsbidrag snarare än på att se till att undervisningen blir bästa möjliga.

Här ser jag att skolledare och lärare har en viktig uppgift, tillsammans med tillsynsmyndigheterna, att behålla fokus på elevernas behov. Varje krona ska fortfarande göra maximal nytta.

Beslutskedja: Ökad likvärdighet genom minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning

25/7
2018
10/12
2019
23/4
2020
27/4
2020
27/4
2020
27/4
2020
29/4
2020
30/4
2020
30/4
2020
8/5
2020
12/5
2020
20/5
2020
20/5
2020
26/5
2020
10/6
2020
23/6
2020
25/6
2020
17/9
2020
6/10
2020
8/10
2020
8/10
2020
13/10
2020
27/10
2020
30/11
2020
3/12
2020
8/12
2020
14/12
2020
19/1
2021
4/2
2021
25/3
2021
21/4
2021
29/4
2021
20/8
2021
31/8
2021
14/9
2021
10/2
2022
17/2
2022
17/2
2022
17/2
2022
8/3
2022
17/3
2022
22/3
2022
22/3
2022
5/4
2022
31/5
2022
7/6
2022
9/6
2022
14/6
2022
14/6
2022
16/6
2022
16/6
2022
12/9
2023

Forrige artikel "Ska Sverige styras av politiska mål eller linjalpolitiker?" Næste artikel Forskare: Utredningen om socialtjänsten missar flera frågor Forskare: Utredningen om socialtjänsten missar flera frågor
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.