Skolverket varnar: Täta rektorsbyten på tre av tio skolor
Tre av tio grundskolor har haft tre eller fler rektorer de senaste fem åren, visar en ny rapport från Skolverket. Både huvudmännen och staten måste nu se till att stärka rektorers förutsättningar, menar myndigheten.
Endast tre av tio grundskolor har haft samma rektor under en femårsperiod. Det visar statistik som Skolverket sammanställt i en ny rapport.
Enligt Sanna Vent, undervisningsråd på Skolverket och rapportförfattare, kan det ha att göra med att rektorns uppdrag har blivit mer komplext och att många rektorer upplever en hög grad av stress.
– Det är ett allvarligt problem. När man har så täta rektorsbyten försvårar det dels utvecklingsarbetet på skolan och dels finns det risk att det försämrar lärarnas förutsättningar att bedriva undervisning. I förlängningen kan det få konsekvenser för elevernas utbildning, säger hon till Altinget.
Statistiken visar att problemet är utbrett, men något fler kommunala skolor och landsbygdsskolor har en högre rektorsomsättning än fristående skolor och storstadsskolor. Även skolor i utsatta områden har en något lägre rektorsomsättning.
– Det är glädjande att skolor i områden med socioekonomiska utmaningar har en lägre rektorsomsättning. Men vi behöver undersöka vidare vad det beror på, säger Sanna Vent.
Fler ansvarsområden
En anledning till att rektorer väljer att lämna sina jobb tror Sanna Vent är kopplat till stress i arbetet.
– Det är svårt att räcka till. Vi ser att samhällsutvecklingen påverkar rektors arbetssituation. Till exempel lägger rektorer allt mer tid på hotbilden i skolan och det förändrade säkerhetsläget. Det blir fler ansvarsområden för rektorer.
Flera faktorer spelar in för att rektorer ska stanna kvar i sina jobb.
– Skolhuvudmannens stöd är helt centralt för att rektorer ska ha bra förutsättningar. Det handlar om tydlighet i vad rektor ska göra och vad huvudmannen ska göra. Att som rektor känna att man har stöd från huvudmannen och att det finns möjlighet att få avlastning administrativt.
Se över riktade statsbidrag
Nu vill Skolverket att huvudmän med många rektorsbyten analyserar orsakerna och ser över om det finns arbetsuppgifter som kan föras över från rektorn till huvudmannen eller om man behöver anställa avlastande personal.
Myndigheten vill också att staten ser över vilka möjligheter som finns att minska rektorers administrativa börda.
– Mycket av den administration som hamnar på rektorerna kommer från staten. Till exempel tar det mycket tid för rektorer att hantera de riktade statsbidragen, säger Sanna Vent.
Kräver nationell strategi
Matz Nilsson, ordförande för Sveriges skolledare, har sett att tiden som rektorer väljer att stanna på en skola minskat från fem till tre år på flera skolor.
– Vi har Europas högsta omsättning på rektorer i Sverige. Vi ser tyvärr att den här omsättningstakten beror väldigt mycket på att man inte har rätt förutsättningar och att huvudmannen intervenerar allt för ofta, säger han till Altinget.
Nu kräver Sveriges skolledare krafttag från regeringen för att vända utvecklingen, bland annat vill förbundet se ett nationell strategi för hur man ska få rektorerna att stanna kvar.
– Nationellt borde man ha en strategi om hur man från statens och regeringens håll ska säkerställa att vi får ner omsättningstakten. Det borde vara ett nationellt mål att en rektor stannar fem år på en skola, säger Matz Nilsson och fortsätter:
– Ett annat viktigt steg är att säkerställa resurserna och att staten tar ansvar för det man formulerar i lag och förordning när det gäller rektorsuppdraget. Och då är det ju en statlig finansiering som behövs.
{{toplink}}
Jämställdheten på bostadsmarknaden ska kartläggas
Regeringen stoppar digitala nationella prov i lågstadiet
