Slutreplik: Lyckligtvis lyssnar ingen på Friskolornas riksförbund längre
Anledningen till att rapporten skrevs är att de vill få oss att tro att friskolorna är underkompenserade. I själva verket är det precis tvärtom, skriver Linnea Lindquist.
Mikaela Valtersson har skrivit en replik på min krönika som handlade om en rapport från Friskolornas riksförbund.
I repliken påstår Valtersson att kommuner inte alls måste ha skolor i alla geografiska delar av kommunen. Det står i skollagens kapitel 10, § 29. Varje kommun är skyldig att vid utformningen av sin grundskola beakta vad som är ändamålsenligt från kommunikationssynpunkt för eleverna.
Det stämmer förvisso som Valtersson säger att elever i kommunala skolor kostar mer per elev jämfört med elever i fristående skolor. Det som Valtersson glömmer att berätta är att det är skillnad på intäkt och utgift. Om friskolesektorn hade haft ett elevunderlag som motsvarar den kommunala skolans elevunderlag så hade de haft högre intäkter totalt sett. En annan aspekt på detta är att om vinst och överskott hade bokförts som använt av skolverksamheten, hade det varit en del av friskolornas bokförda kostnader. Då hade skillnaden mellan huvudmannatyperna varit mindre.
Valtersson menar att det är rätt att ta med tilläggsbelopp trots att det inte är en del av skolpengen. Rapporten utgår från en anmäld total kostnad per elev som rapporterats in till Skolverket. Rimligtvis ingår tilläggsbeloppet i total anmäld kostnad. Annars är det ju inte den totala kostnaden som åsyftas.
Kommunen står med ekonomiska risken
Valtersson menar att friskolor också har ökade kostnader om de har tomma bänkar. Det stämmer, men friskolor kan när som helst välja att lägga ner sin verksamhet och hänvisa eleverna till kommunens skolor. Kommuner å andra sidan får inte anvisa elever till friskolor eftersom varje placering i en friskola måste föregås av ett önskemål från vårdnadshavarna. Kommunen står alltså med den ekonomiska risken, även för friskolor.
En annan invändning som hon har rör insyn i friskolor. Det stämmer att skolkoncerner skriver årsredovisningar, men det är inte samma sak som att ha möjligheten att begära ut budgeten för respektive skolenhet. Om jag vill veta hur stor del av skolpengen som Kunskapsskolan i Uppsala skickar till huvudmannen i överskott har jag inte rätt att begära ut detaljbudgeten eftersom friskolor inte omfattas av offentlighetsprincipen.
Enskilda skolkoncerner används som alibi
Valtersson använder mindre enskilda huvudmän som alibi för att skolkoncerner ska slippa offentlighetsprincipen. Idéburna skolors riksförbund, som organiserar mindre friskoleaktörer som inte är vinstdrivande, anser att offentlighetsprincipen också ska omfatta friskolor. Staten ska inte införa ett nytt system med en så kallad insynsprincip för att vara skolkoncernerna till lags. Offentlighetsprincipen är en principiell fråga som handlar om varför friskolor, som till hundra procent finansieras av allmänna medel, ska undantas den insyn som kommunala skolor råder under.
Valtersson har studerat 17,2 procent av kommunerna som har friskolor och utifrån det drar hon slutsatser om grundskolans finansiering. Anledningen till att rapporten skrevs är att de vill få oss att tro att friskolorna är underkompenserade. I själva verket är det precis tvärtom.
Lyckligtvis är det inte någon som lyssnar på Friskolornas riksförbund längre.
Politiker som inte finns på TikTok går miste om att interagera med väljare
Jamal El-Haj: Varför var inte Jimmie Åkesson på kippavandringen?
