Statskontoret avråder från sammanslagningar
Statskontoret avråder regeringen från att gå vidare med fyra av fem myndighetssammanslagningar. ”Finns ingen analys i botten”, säger generaldirektör Annelie Roswall Ljunggren till Altinget.
Det var i samband med att budgeten för år 2024 presenterades som regeringen gick fram med förslag på att slå samman tio myndigheter till fem. Myndigheterna fick själva i uppdrag att titta på hur det skulle gå till, och hälften – de som föreslås inordnas i andra myndigheter – är skeptiska till ett sammangående.
Huruvida regeringen kommer gå vidare med sammanslagningar återstår att se. Civilminister Erik Slottner (KD) har tidigare sagt till Altinget att han är öppen för att ändra sig efter att ha tagit del av remissvaren.
Statskontoret, som också står inför en eventuell sammanslagning, är bland de första att lämna sina synpunkter. Myndigheten har tidigare sett konsekvenserna av sammanslagningar och organisationsförändringar i sitt arbete med att utveckla och analysera den statliga verksamheten.
I fyra av fem fall, inklusive det egna, säger Statskontoret nej till regeringens förslag.
– Vi är inte emot sammanslagningar. Men vi tycker att det är viktigt att man tittar på verksamheterna innan man bestämmer vilka som kan slås ihop. Här finns ingen analys i botten, säger Annelie Roswall Ljunggren, myndighetens generaldirektör.
Det handlar bland annat om Konstnärsnämnden som föreslås slås ihop med Kulturrådet.
Statskontoret ser visserligen en möjlighet till vissa minskade administrativa kostnader. Konstnärsnämndens verksamhet kan också tjäna på Kulturrådets helhetsperspektiv. Samtidigt finns det en risk för konstnärspolitiken får ett minskat genomslag, anser Statskontoret som också pekar på praktiska detaljer – Konstnärsnämndens ateljéer ryms inte i Kulturrådets lokaler.
I stället för en sammanslagning vill Statskontoret att regeringen gör en bredare översyn av statens kulturmyndigheter och instanser.
– Det är inte säkert att just Konstnärsnämnden och Kulturrådet är de som har mest närliggande verksamheter, säger Roswall Ljunggren.
Risk för kompetenstapp
Skarpast kritik har myndigheten mot en inordning av Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) i Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles frågor (MUCF). Statskontoret ”avråder bestämt” från en sammanslagning.
Statens dialog med trossamfunden är särskilt viktig i det rådande omvärlds- och säkerhetsläget, konstaterar myndigheten som ser en risk för oklarheter om SST:s verksamhet ska in i MUCF. Statskontoret ser också svårigheter för regeringen att styra en samlad myndighet för både trossamfund, civilsamhälles- och ungdomsfrågor.
Enligt Statskontoret finns det inga uppenbara vinster med en sammanslagning. Det skulle behövas ett nytt kontor i Stockholm, och det finns en ”betydande risk” för kompetensförlust om sammanslagningen leder till att anställda slutar, skriver myndigheten i sitt svar till regeringen.
Tvivlar på vinster
Statskontoret avråder även regeringen från att gå vidare med en sammanslagning av Fastighetsmäklarinspektionen och Konsumentverket.
– Fastighetsmäklarinspektionen omlokaliserades till Karlstad för inte alls många år sedan (2017, reds. anm.) och fick i princip starta från början då de blev av med all sin personal. Nu har de etablerat sig, och så kommer det en till förändring, säger Annelie Roswall Ljunggren.
Inspektionens tillsyn riskerar bland annat att bli mindre effektiv och fastighetsmäklarärenden inte prioriteras lika högt i en sammanslagning, tror myndigheten som också pekar på hur tidigare utredningar landat i valet att ha en specialiserad myndighet för tillsyn över fastighetsmäklarbranschen.
– Vinsterna är tvivelaktiga och de ekonomiska vinsterna väldigt små. På kort sikt ökar kostnaderna. {{toplink}}
En sammanslagning riskerar också att få konsekvenser för Konsumentverket.
– Myndigheten har i dag svårt att klara sitt uppdrag. Man kommer till exempel inte fram om man ringer dit och vill ha hjälp, och att då lägga till den största affären som enskilda gör i sina liv – fastighetsaffärer – då är det jätteviktigt att man kan komma i kontakt med myndigheten, säger Roswall Ljunggren.
När det gäller Arbetsmiljöverket och Myndigheten för arbetsmiljökunskap invänder Statskontoret däremot inte mot en sammanslagning.
– De sysslar med väldigt närliggande områden och all vår erfarenhet visar att det är en av de saker som är viktiga för att ska fungera väl.
De sista dagarna för remissvaren om de fem sammanslagningarna är i slutet av juni. Förändringarna är tänkta att träda i kraft den 1 januari 2026 och är ett led i regeringens arbete för att minska antalet myndigheter i syfte att effektivisera statsförvaltningen.
– Jag kan förstå själva intentionen, men man utgår från en väldigt allmän bild av att effektivitet är lika med färre myndigheter i stället för att fundera på hur man bedriver verksamheten på ett effektivt sätt. Det är mer komplext än antalet, säger Annelie Roswall Ljunggren.
{{toplink}}
Faktagranskare: ”Desinformation påverkade EU-valet”
L och KD under spärren i ny mätning – SD återtar tredjeplatsen
