Statskontoret och ESV ska bli ett – så tycker generaldirektörerna
Risk för friktion när Statskontoret ska slås ihop med Ekonomistyrningsverket. Men också möjliga samordningsvinster. Så reagerar generaldirektörerna på regeringens besked.
Regeringen vill minska antalet myndigheter. I budgeten för nästa år föreslås därför tio myndigheter bli hälften så många.
Bland annat ska Konstnärsnämnden flyttas in i Statens kulturråd, något som direkt mötte kritik från Socialdemokraterna som tycker att sammanslagningar av myndigheten ska föregås av en utredning.
För Statskontoret, som föreslås slås ihop med Ekonomistyrningsverket (ESV), ser generaldirektör Annelie Roswall Ljunggren möjligheter med en sammanslagning, men hon tror också att det kommer vara utmanande.
– Vi är en myndighet som tittar på andra myndigheter och studerar sådana här processer. Det finns mycket kunskap här om vad man behöver tänka på, men också en insikt om att det kommer att ta lång tid, säger hon till Altinget.
Utöver att överbrygga skillnader i organisationskulturen tror Annelie Roswall Ljunggren att det kan dröja innan de samordningsvinster som regeringen efterfrågar faktiskt går att hämta hem, även om det senare kan löna sig med exempelvis gemensam administration och lokaler.
{{toplink}}
Ekonomistyrningsverkets generaldirektör Clas Olsson ser också utmaningar med att få ihop två organisationer till en. Men han är något mer positiv och tycker generellt att det är bra att inte ha för många små myndigheter, dels av ekonomiska skäl och dels för att det ger en ökad sårbarhet att vara för liten.
– När det gäller ESV och Statskontoret tycker jag också att det är en bra idé, säger han till Altinget.
– Jag har medarbetare som redan tidigare frågat varför vi inte vi och Statskontoret är en organisation.
Med sina omkring 150 anställda är ESV en myndighet som bär sig, menar Clas Olsson.
– Men det är på gränsen. Jag skulle säga att man behöver vara 150 till 200 personer på en myndighet för att det ska vara någorlunda rationellt. Statskontoret är ju lite mindre så för deras skull tror jag det innebär en ökad trygghet och en minskad sårbarhet när det gäller administrativa uppgifter.
”ESV har ett annat uppdrag”
Förutom att kunna dela på stödfunktioner ser Clas Olsson också flera andra möjliga samordningsvinster för myndigheterna, som båda arbetar med statens styrning.
– Vi gör till exempel båda utredningar på uppdrag av regeringen och här tror jag det finns synergivinster genom att vi kan få bättre kvalitet på utredningarna tillsammans än vad vi kan var och en för sig, säger han.
Finns det inte ett värde i att ni är två olika myndigheter som kan göra olika bedömningar?
– Inte som jag kan se nu. Jag vet inte om det behövs den typen av mångfald i staten. Vi har dessutom Riksrevisionen som är helt oberoende av regeringen så om man behöver mångfald så finns den aspekten genom dem.
Annelie Roswall Ljunggren kan å sin sida se en poäng med att Statskontoret och Ekonomistyrningsverket är separerade.
– Det är klart att i dag finns en tydlighet i vad som är Statskontorets uppdrag. Sen finns det något i att Statskontoret uppfattas som en oberoende myndighet som kan granska både andra myndigheter och reformer, säger hon och fortsätter:
– ESV har ett annat uppdrag som är väldigt tydligt kopplat till ekonomistyrningen och där kan det eventuellt finnas lite friktion i synsätt och det får man ta hand om i så fall.
Vad händer nu?
Det är nu upp till myndigheterna själva att återkomma med förslag på hur en sammanslagning ska gå till. I regeringens och Sverigedemokraternas budgetproposition står det att Statskontoret ska inordnas i Ekonomistyrningsverket, men också att alternativa utformningar kan övervägas.
Clas Olsson är tydlig med att oavsett hur regeringen formulerat uppdraget så kommer ESV och Statskontoret att se det som en sammanslagning snarare än att Statskontoret ska slukas upp av ESV.
– Vi vill gå in i detta på jämlika villkor och att medarbetare på båda sidor ska känna att vi välkomnar detta på lika villkor, och inte att man är någon som katten har släpat in.
Nu inväntar myndigheterna de mer specifika uppdrag som ska komma från regeringen innan de kan inleda arbetet. På båda myndigheterna har anställda börjat ställa frågor om vad sammanslagningen kommer att innebära.
– Det här skapar en osäkerhet, så det är inte bra om vi får vänta länge på uppdraget utan för tydlighetens skull är det bra om det kommer så att vi kan börja jobba med det, säger Annelie Roswall Ljunggren.
1,5 år till sammanslagning
Enligt uppgifter till Altinget kommer myndigheterna få några månader på sig innan de behöver lämna sina förslag till finansdepartementet.
– Självklart är ambitionen att göra det på ett så bra sätt som möjligt så att duktiga och ambitiösa medarbetare vill jobba i den här organisationen. Kvaliteten är helt beroende av att vi kan locka de bästa utredarna. Det gäller både för Statskontoret och för ESV, säger Annelie Roswall Ljunggren.
I vårpropositionen ska regeringen utveckla hur sammanslagningarna ska gå till. Men det är först i nästa års höstbudget som de skarpa förslagen ska ligga och förändringarna kommer därför inte kunna träda i kraft förrän tidigast den 1 januari 2025.
Regeringen har även tagit initiativ till en ny utredning som ska titta på vilka mindre myndigheter, med färre än 100 årsarbetskrafter, som kan avvecklas.
{{toplink}}
Skolinspektionen: Inflationen äter upp delar av regeringens budgetsatsning
Fem saker att ha koll på i EU-jättarnas framtidsrapport
