Statskontoret ska granska Socialstyrelsen

Socialstyrelsen kan bli av med delar av ansvarområdet efter en ny genomlysning. ”Man kan inte bara låta en myndighet växa utan att fundera på hur det fungerar i praktiken”, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) till Altinget.

Torsdagens regeringsbeslut innebär att Statskontoret får i uppdrag att göra en myndighetsanalys av Socialstyrelsen, men en första delredovisning i november. Den senaste genomlysningen gjordes 2010 och i den konstaterade Statskontoret att det var svårt att få ett samlat grepp om regeringens styrning av Socialstyrelsen.

Antalet uppdrag hade ökat, samtidigt som det saknades tydliga principer för när myndigheten skulle få särskild finansiering.

När Inspektionen för vård och omsorg inrättades 2013 flyttades tillsynsverksamheten dit, men Socialstyrelsen har fortsatt växa och bland annat blivit sektorsansvarig myndighet för hälsa, vård och omsorg i beredskapssektorn. Myndigheten får cirka 200 regeringsuppdrag per år.

– Vi lägger mer på dem numera än vad vi gjort tidigare. Vi har ett skifte till Socialstyrelsen från  överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner av skäl som transparens och möjlighet till uppföljning på ett annat sätt, säger Acko Ankarberg Johansson.

Myndigheten kommer också att få en ny generaldirektör i höst, men enligt sjukvårdsministern är det flera samverkande faktorer som gör att genomlysningen ska göras nu, inte minst den nya kommande socialtjänstlagen. En lagrådsremiss ska komma före sommaren, samtidigt som regeringen styr mot ett ökat statligt ansvar för hälso- och sjukvården. 

– Det är ju två stora välfärdsområden. Vi vill ju vara säkra på att myndigheten fungerar. För de är ju så viktiga för politiken och för kommuner och regioner. Det är viktigt att säga att det är ingen kritik på hur de har gjort, utan mer att vi själva har fyllt på med så mycket.

I uppdraget till Statskontoret som Altinget tagit del av framgår att en omprövning av ”relevanta delar av myndighetens uppgifter” ska göras och att det också kan innebära att uppgifter ska flyttas till en annan myndighet. Vilka delar det handlar om vill Acko Ankarberg Johansson inte precisera.

– Nej, för det är ju det Statskontoret ska titta på, men vi har lyft att det skulle kunna vara en möjlighet. Jag tror det är viktigt att om man på riktigt vill ha en genomlysning så ska man inte bestämma i förväg hur det ska landa.

Spretigheten påpekades redan 2010. Varför har inget hänt sedan senaste genomlysningen?

– Jag kan inte svara på det, men jag tror att en genomlysning hade gjorts tidigare om det inte varit för pandemin.

I genomlysningen ska Statskontoret titta på: 

  • Ändamålsenligheten och effektiviteten i myndighetens interna styrning och uppföljning.
  • Om gränsdragningen av myndighetens uppgifter i förhållande till andra myndigheter med närliggande uppgifter är ändamålsenlig.
  • Ändamålsenligheten i organisering och utformning av de särskilda organ som inryms i myndigheten, samt de verksamheter i myndighetens organisation som regleras av regeringen
  • Om Socialstyrelsens samverkan med och stöd till myndigheter, kommuner, regioner och andra aktörer är ändamålsenlig och hur samverkan kan utvecklas.
  • Här bör betydelsen av kommande förändringar såsom en ny socialtjänstlag särskilt belysas. Statskontoret ska vidare särskilt beakta kompetensen hos myndigheten att tillgodose behov hos målgrupperna kommuner och regioner.
  • Vilka interna och externa faktorer, inklusive finansiella förutsättningar, som påverkar myndighetens möjlighet att bedriva verksamhet på ett ändamålsenligt, effektivt och rättssäkert sätt. Här bör eventuella skillnader mellan verksamhetsområden belysas särskilt.
  • Regeringens styrning och dess ändamålsenlighet
  • Utvecklingsområden i myndigheten verksamhet samt i regeringens styrning av myndigheten, som är särskilt viktiga för att myndigheten ska kunna fullgöra sina uppgifter på ett effektivt sätt.

Slutrapporten ska lämnas 15 april 2025.

 

Forrige artikel Kristersson om Tidölönerna: ”Var inte inblandad” Kristersson om Tidölönerna: ”Var inte inblandad” Næste artikel Försvarsberedningen: 53 miljarder mer till 2030 Försvarsberedningen: 53 miljarder mer till 2030
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.