Statsråd i riksdagsbostäder ett regelbrott
RIKSDAGEN. När Riksdagsstyrelsen låter statsråd bo i riksdagsbostäderna bryter det mot regelverket. Det skriver Riksrevisionen i en granskning och tar upp de fyra senaste fallen: Göran Hägglund, Sven-Erik Bucht, Peter Hultqvist och Morgan Johansson.
Riksdagsförvaltningen har bostadsbrist. De bostäder riksdagen äger räcker inte till för alla ledamöter som, enligt reglerna, har rätt till en övernattningsbostad. Men det är inte det som är problemet när Riksdagsstyrelsen låter ledamöter som blir statsråd bo kvar i sin riksdagsbostad, enligt Riksrevisionen, utan det faktum att det bryter mot reglerna.
Riksrevisionen noterar att ett statsråd i förra regeringen bodde kvar i riksdagens bostad under hela den borgerliga regeringstiden, dåvarande socialminister Göran Hägglund (KD).
– Vi påpekade det muntligen förra året till den förra talmannen, säger Anders Herjevik, revisor vid Riksrevisionen.
Knepig bostadssituation
Den nya regeringen hade under hösten tre (S)-statsråd som löste sin bostadssituation genom att bo kvar i riksdagsbostaden: Morgan Johansson, Sven-Erik Bucht och Peter Hultqvist. Till skillnad från förra Riksdagsstyrelsen och fallet Göran Hägglund gav Riksdagsstyrelsen den här gången en tidsgräns för statsråden och lät de tre männen bo kvar fram till årsskiftet.
När Riksrevisionen har lyft frågan med Riksdagsförvaltningen och Riksdagsstyrelsen har man hänvisat till att praxis ändrats.
– Man har hävdat att praxis har ändrats. Då menar vi att regelverket bör ändras, säger Anders Herjevik.
Tydliga regler
Enligt René Poedtke på Riksdagsförvaltningens fastighetsenhet är reglerna tydliga, riksdagens bostäder är till för ledamöterna. Att Göran Hägglund kunde bo kvar i åtta år beror, enligt honom, på att ingen av ledamöterna i KD:s riksdagsgrupp gjorde anspråk på bostaden. Lägenheterna fördelas till partiernas riksdagsgrupper enligt ett kvotsystem.
René Poedtke säger att Riksdagsförvaltningen inte bör fortsätta att låta statsråd bo i riksdagsbostäderna i framtiden då det strider mot reglerna, men påpekar att det till syvende och sist ligger i händerna på politikerna i Riksdagsstyrelsen.
Riksrevisionen skriver i sin granskning att om regeländringen kräver en lagändring, rekommenderar Riksrevisionen att Riksdagsförvaltningen påtalar detta för riksdagen.
Riksdagsförvaltningen ska senast den 22 april svara på Riksrevisionens granskning.
