Stockholmstoppens kritik mot regeringens PFAS-linje: Vi borde följa Danmark

MP:s miljö- och klimatborgarråd i Stockholm, Åsa Lindhagen, anser att regeringen inte kan invänta eventuellt beslut om EU-begränsning av PFAS. ”Vi bör försöka gräva där vi står och se vad vi kan göra här. Sedan ska vi också ställa krav på att man gör sitt jobb på andra nivåer.”

Stockholms miljö- och klimatborgarråd Åsa Lindhagen (MP) anser att regeringen bör följa Danmarks exempel och öppna för att gå vidare med ytterligare nationella förbud av användningen av PFAS-kemikalier.

– Det här är en väldigt viktig fråga för att skydda människors hälsa och miljö. Det jag reagerar på är att vi får inget svar från miljö- och klimatministern på om man kan tänka sig på att införa nationella förbud i Sverige, såsom övervägs i Danmark. Ministern duckar ju på den här frågan. Jag tycker att vi behöver nationella förbud, säger den tidigare finansmarknads- och jämställdhetsministern från Miljöpartiet, som lämnade sin riksdagsplats för att återgå till Stockholmspolitiken i höstas.

Varför ska vi inte invänta EU-processen?

– Den kommer att ta några år. Det är väldigt positivt att EU har arbetet igång, men Sverige har ofta gått före och inte alltid väntat in EU, utan tagit egna initiativ, för att se vad kan vi göra på nationell nivå för att skydda miljön och stärka exempelvis vårt klimatarbete, säger Lindhagen till Altinget och fortsätter:

– Det tycker jag att vi borde göra i det här fallet också. Det är positivt med EU:s arbete, men det är väldigt viktigt att vi har ett starkt arbete mot den här kemikaliegruppen, eftersom det är en evighetskemikalie. När Danmark öppnar upp för ytterligare nationella förbud, så tycker inte jag att Sverige ska stå vid sidan av, utan vi behöver nationella förbud för att skydda människors hälsa också här.

Undergrävs inte Kemikalieinspektionens arbete av nationella parallella processer?

– Nej, det tror jag inte. Om vi kan se hur vi kan gå före i det här arbetet, och införa det snabbare, så tror jag att det skulle vara ett stort värde i det.

Hinder för nationella åtgärder

Samtidigt är förutsättningarna för att gå fram med nationella åtgärder begränsade, då det råder en inre marknad i EU. Det gör det dels svårt att få nationella särregleringar godkänt, dels är det svårt att att få till efterlevnad.

– Det är alltid så att det ska utredas och tittas på hur det ska fungera, svarar Lindhagen, som tidigare också suttit som socialborgarråd i stadshuset i Stockholm.

– Det finns också andra delar där vi kan gå före, där det inte finns ett EU-arbete igång, fortsätter hon.

Om cirka ett år kommer EU-kommissionen att lägga ett förslag på bordet. Skulle vi ens kunna hinna före?

– Ja, för efter det att förslaget hanteras, så är det fortsatt en process som ska fortgå innan det blir färdiga beslut. Det är en del kvar innan vi skulle ha lagstiftningen på plats.

Ni satt ju i regeringen nyss, då kunde ni gått fram med detta? Danmark gick exempelvis fram före med livsmedelsförpackningsreglerna.

– Det som vi gjorde i regeringen var att skjuta till pengar till miljöbudgeten, och då bland annat resurser till att nå målet om en giftfri miljö. Det gjorde vi så sent som i budgeten 2022.

Samtidigt är ekonomiska tillskott inte detsamma som lagstiftning.

– Det behövs både ock, absolut, medger Lindhagen.

Ert parti har suttit i styret i Stockholm och i regionen under tidigare mandatperioder. Har ni gjort allt ni kan lokalt?

– Det har gjorts mycket arbete kring att fasa ut giftiga kemikalier, men vi är inte på något sätt klara. Vi har massor att göra. Vi har fisk i sjöar som vi inte kan äta.

Fokus på barn- och unga

Ett tidigare fokus har bland annat varit att fasa ut potentiellt skadliga produkter från skolor och förskolor.

– Men sedan är det också ett upphandlingsarbete, där vi har ett samarbete mellan miljöförvaltningen och upphandlingsverksamheten. Vi upphandlar för 40 miljarder om året. Och där handlar det om att ställa krav på de produkter som vi handlar in, säger Lindhagen, som tillägger:

– En utmaning är att leverantörerna inte vet om de har PFAS i sina produkter. Men det arbetet kommer att fortsätta, och vi har också tydliga skrivningar i budgeten om att titta på om vi kan införa ett totalstopp för inköp av produkter som innehåller PFAS. Så vi har gett förvaltningen ett skarpare uppdrag.

Varför har det inte gjorts innan?

Därutöver ges det i budgeten också ett uppdrag till kommunens avloppsreningsbolag att i linje med de nya aviserade förslagen i avloppsdirektivet, införa styrmedel och åtgärder för att öka reningen av dricksvattnet.

Samtidigt har MP inte ställt krav på en utredning av ett förbud i upphandlingarna tidigare. Lindhagen menar att de stegvis kunnat höja ambitionerna under tidigare förhandlingar.

– Det har funnits mycket arbete kring kemikalier och PFAS-frågan tidigare. Det är därför det arbetet har gjorts på förskolor och skolor, svarar miljö- och klimatborgarrådet och fortsätter:

– Det har ställts krav tidigare, men nu skärper vi skrivningarna ytterligare.

Samtidigt avgörs stora delar av spelreglerna på EU-nivå. Bör fokus ligga på lokal nivå, när mycket bestäms i Bryssel?

– Det tror jag absolut. För när det gäller förskolor och skolor, så ger det konkret resultat. Rensar vi ut leksaker som innehåller PFAS och andra gifter så får det resultat här och nu. Jag tror generellt i politiken att ingången vi behöver ha, är att försöka gräva där vi står och se vad vi kan göra här. Sedan ska vi också ställa krav på att man gör sitt jobb på andra nivåer.

Forrige artikel Regeringen lägger ner Karensutredningen Regeringen lägger ner Karensutredningen Næste artikel Ministern om karensavdraget: Ska utredas internt Ministern om karensavdraget: Ska utredas internt
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.