Strid mot klockan när EU-länder ska enas om nya regler för ekonomisk styrning
Efter att en mängd EU-länder närmast satt i system att strunta i de regler som ska styra deras ekonomier reformeras nu EU:s finanspolitiska regelverk. Men att enas om nya regler är svårt och från årsskiftet börjar de gamla gälla.
På torsdag samlas EU:s finansministrar för att diskutera reformen av EU:s finanspolitiska regler. EU-kommissionen har i april föreslagit nya regler som ska ge medlemsländer med stora skulder mer egenansvar, arbeta med delmål och skärpa kontrollen av att reglerna följs.
– Jag skulle säga att den viktigaste förändringen är ett mer långsiktigt tänkande. Man vill fokusera på statsskuldernas utveckling och risker, snarare än på årliga budgetunderskott, säger Jonas Eriksson, nationalekonom vid Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps.
De nuvarande reglerna har sedan länge visat sig vara tandlösa. Precis innan Coronapandemin bröt ut hade tolv av EU:s medlemsstater statsskulder som översteg 60 procent av bruttonationalprodukten, BNP. Tre av dem hade över 100 procent av BNP i statsskuld. Trots att 60 procent är maxgränsen, enligt regelverket.
Generellt har antalet medlemsstater med en statsskuld på över 60 procent ökat under årens lopp. Ändå har inget land straffats för detta. Vilket har lett till ett ifrågasättande av hur meningsfulla reglerna är.
– Dagens budgetregler är bland annat krångliga och svårbegripliga och orealistiska när det gäller hur snabbt ett land ska minska en för stor skuldbörda, säger Jonas Eriksson.
Satta på undantag i tre år
Coronapandemin ledde dessutom till att de finanspolitiska reglerna helt sattes på paus, från mars 2020, för att ge länderna möjlighet att ta itu med de extra kostnader pandemin innebar. När Ryssland sedan inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina och energikrisen tog fart förlängdes undantaget från reglerna ytterligare.
Vid början av 2024 upphör dock förlängningen och om EU inte har lyckats enas om ett nytt ekonomiskt ramverk kommer de gamla reglerna att börja gälla igen.
Men trots att tiden snart rinner ut är det högst oklart huruvida EU-länderna kommer att lyckas enas om nya finanspolitiska regler ens i december, vid sitt sista möte för i år.
Oenighet mellan budgetrestriktiva och andra
Ett gäng länder, med Tyskland i spetsen, har tryckt på för tuffare krav än de som Kommissionen har föreslagit. Även Sverige hör till de länder, generellt kända som mer budgetrestriktiva, som vill ha kvar så kallade numeriska regler, det vill säga målsättningar uttryckta i siffror där man specificerar utgiftstak och målsättningar för hur mycket ett lands statsskuld måste minska per år.
Medan Frankrike och en rad andra länder har uttryckt stöd för Kommissionens förslag att ta bort sådana sifferspecifikationer. Istället föreslår de att länder med för stora statsskulder ska göra upp planer, tillsammans med Kommissionen, som garanterar att skulden är lägre fyra år efter att planen etablerats.
Enligt Jonas Eriksson har de numeriska reglerna varit svåra för många länder att leva upp till.
– Det blir enorma belopp varje år om man som Italien och Grekland har statsskulder långt över 100 procent. I synnerhet när man befinner sig i en lågkonjunktur så får regelverket en väldigt åtstramande effekt.
Frankrike, Italien och andra vill också att vissa utgifter ska undantas från reglerna, exempelvis försvarsutgifter som ökar på grund av kriget i Ukraina. Sverige och de andra budgetrestriktiva länderna vill inte se några undantag.
Revisorer ser problem med nya förslaget
I tisdags presenterade Europeiska revisionsrätten en översikt där de analyserat Kommissionens förslag till en reform av unionens ekonomiska styrning. Revisorerna konstaterar där att förslaget är bättre än det nuvarande regelverket men ser samtidigt risker och utmaningar med det. Bland annat pekar de på att det är bra att man föreslår att arbeta med landsspecifika lösningar istället för universallösningar på ekonomiska problem men de varnar för att det fortfarande finns utrymme för medlemsstaterna att inte fullt ut implementera de anpassningar som behövs.
Hittills har oenigheten varit så pass stor att beslutet kring reformen har skjutits upp flera gånger. Och hur pass brådskande det är att komma överens om innan årsskiftet och de gamla reglerna träder i kraft igen är man också oense om.
Jonas Erikssson menar att de budgetrestriktiva länderna inte har bråttom.
– Jag tror att man hellre lever med ett dåligt befintligt regelverk än vad de upplever vara ett ännu sämre reformerat regelverk.
De föreslås toppa C:s valsedel
KD slopar barnomsorgspeng – vill förlänga föräldraledigheten
