Svantorp (S): Barnen är värda enighet och långsiktighet

DEBATT. Det är ett misslyckande när elevers bakgrund spelar allt större roll för resultaten i skolan. Sveriges utbildningspolitiker måste våga diskutera vilka systemförändringar som krävs, skriver utbildningsutskottets ordförande Gunilla Svantorp (S).

Gunilla Svantorp (S)
Ordförande, utbildningsutskottet


I en tid när debatter om skolans framtid urartar till känslostormar, misstänkliggöranden och popcornpolitik på Twitter, vill jag återta debatten till vad den borde handla om: hur skolan kan lyckas med uppdraget att förmedla kunskaper, bildning och att skapa möjligheter för alla barn och unga.

Ett misslyckande

Om vi utgår från Skolverkets fakta om att nästan 16 500 elever saknade behörighet till ett nationellt program och att andelen elever som är behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram konsekvent är högre bland elever som har minst en förälder med eftergymnasial utbildning. Så jämför vi det med elever vars föräldrar har lägre utbildningsnivå och att andelen behöriga är högst bland elever med två föräldrar födda och uppväxta i Sverige så inser vi att vi har en hel del att jobba med.

Likvärdigheten står och stampar och vi misslyckas med ett av skolans viktigaste uppdrag, det kompensatoriska som handlar om att se till att alla barn får rätt förutsättningar att lyckas i skolan. När elevers bakgrund spelar allt större roll för resultaten är det rent av ett misslyckande.

Tre vägval kommer avgöra vilka möjligheter barn kommer att få i skolan framöver.

Attrahera bästa lärarna

Det första vägvalet handlar om vilka prioriteringar vi kommer att göra för att öka kunskapsresultaten, likvärdigheten och lyckas med det kompensatoriska uppdraget.

Vi socialdemokrater anser att staten behöver ta ett ökat ansvar både för styrning och finansiering av skolan. Mer resurser behöver gå till de barn som behöver det mest och här vill vi fortsätta öka likvärdighetsbidraget. Genom högre lärarlöner i skolor i utsatta områden vill vi attrahera de bästa lärarna till att undervisa de elever som behöver det mest. Och självklart är de generella statsbidragen till kommunerna en viktig faktor som rätt använda redan gör, och kommer fortsätta göra, stor skillnad.

Aktiebolagens närvaro

Det andra vägvalet handlar om vilka förändringar på systemnivå som kommer göras för att vi ska kunna bryta skolsegregationen. Det räcker inte med att lappa, laga och skjuta till mer pengar. Skolsegregationen måste brytas och skolan ska återigen bli en plats där barn med olika erfarenheter och bakgrunder möts.

I linje med Likvärdighetsutredningens förslag behöver skolvalet moderniseras så att det blir fritt och rättvist. Kötid ska inte vara ett urvalskriterium. Fler partier måste på allvar fundera på vad marknadiseringen av skolan, som närvaron av aktiebolag med vinstsyfte, faktiskt innebär för den svenska skolan. Fler än vi borde fundera över den konkurrens om elever som därmed sker och som undergräver viktig och nödvändig samverkan runt elever.

Barnen är värda enighet

Det tredje vägvalet handlar om vikten av att vi med politiska uppdrag fattar beslut grundade på vetenskap och beprövad erfarenhet. Riksdagen har decenniers tradition av att inrätta beredningar runt frågor där långsiktighet är i fokus och där beslut behöver hålla över flera mandatperioder. Det är dags att skolan får en sådan beredning.

Om ledamöter från riksdagens alla partier möts tillsammans med forskare och sakkunniga med fokus på kunskapsinhämtning borde nödvändiga beslut kunna förankras och fattas i politisk enighet på ett helt annat sätt än det vi ser i dag. Barnen är värda enighet och långsiktighet.

M:s 90-talspolitik

Sveriges utbildningspolitiker måste våga diskutera vilka systemförändringar som krävs för att bryta skolsegregationen, skapa jämlikhet och likvärdighet.

Det är orimligt att det skolsystem som i grunden styr svensk skola i dag är resultatet av en rad hastigt genomförda och undermåligt utredda förslag som drevs igenom av Moderaterna på 90-talet.

Vi måste göra om skolsystemet så att det ger alla barn goda möjligheter i livet och det är alla partiers ansvar att detta sker.

Beslutskedja: Ökad likvärdighet genom minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning

25/7
2018
10/12
2019
23/4
2020
27/4
2020
27/4
2020
27/4
2020
29/4
2020
30/4
2020
30/4
2020
8/5
2020
12/5
2020
20/5
2020
20/5
2020
26/5
2020
10/6
2020
23/6
2020
25/6
2020
17/9
2020
6/10
2020
8/10
2020
8/10
2020
13/10
2020
27/10
2020
30/11
2020
3/12
2020
8/12
2020
14/12
2020
19/1
2021
4/2
2021
25/3
2021
21/4
2021
29/4
2021
20/8
2021
31/8
2021
14/9
2021
10/2
2022
17/2
2022
17/2
2022
17/2
2022
8/3
2022
17/3
2022
22/3
2022
22/3
2022
5/4
2022
31/5
2022
7/6
2022
9/6
2022
14/6
2022
14/6
2022
16/6
2022
16/6
2022
12/9
2023

Forrige artikel V: Stoppa vårdbolagens rätt att plocka russinen ur kakan V: Stoppa vårdbolagens rätt att plocka russinen ur kakan Næste artikel Linnea Lindquist: Där har Hamilton fel och OECD rätt Linnea Lindquist: Där har Hamilton fel och OECD rätt
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.