Sveaskogs nya vd: Den som kritiserar oss kan ha en poäng

Det stormar ofta kring Sveaskog. Moderaterna vill sälja ut stora delar av bolagets skogar. Miljörörelsen följer noga varje kliv som den statliga skogsjätten gör ute i skogarna. Och den förra vd:n Hannele Arvonen fick gå efter en konflikt med styrelsen kring förväntningar på miljöomställning och vinstuttag.

För en månad sedan tillträdde nya vd:n Erik Brandsma. Tidigare generaldirektör för Energimyndigheten, men senast kommer han från uppdraget som vd för kommunala energibolaget Jämtkraft.

Hur ska ni tvätta bort stämpeln som skogens bad guy och är det en uttalad del av ditt vd-uppdrag?

– Det är en viktig del i det. Det är lätt att gå på oss om man vill påverka politiken. Det kommer inte att försvinna. Samtidigt tycker jag det är sporrande. Vi ska vara ledande i hållbart skogsbruk. Jag vill att vi ska komma dit att Sveaskog får uppskattning och respekt för det vi gör, att vi är en eftertraktad samtalspartner.

– Det gäller att vi är lyhörda, att se att den som kritiserar kan ha en poäng. Sedan handlar kritiken vi får mycket om tolkningar och vi anklagas också för saker som inte stämmer. Men det är ändå viktigt att vara lyhörda.

Miljörörelsen och politiken har ett starkt fokus på Sveaskog, man kan tycka att de andra stora skogsbolagen går mer under radarn. Håller du med om det?

– Det är så klart en komfortabel sits de har. Men de vet också att det som händer kring Sveaskog kommer att påverka dem. Men det är vi på Sveaskog som måste gå i bräschen.

Sveaskog uppmärksammas i återkommande konflikter med rennäringen kring avverkningar. Hur ser du på det?

– Jag har verkligen börjat sätta mig in i frågan. Det är en av mina högsta prioriteringar. Generellt har vi en bra dialog med samebyarna, sen är det några samebyar där vi inte har det. Det är helt logiskt, anser jag, att det är vi som måste ta initiativ till att få en bättre dialog. Vi är inte sämre än andra, men vi är mer påpassade eftersom vi är största markägaren i norra Sverige. Och via oss når man direkt fram till politiken.

– Det är viktigt att vi tar hänsyn till samerna och rennäringen. Jag är övertygad om att skogsbruket och rennäringen kan gå hand i hand. Det är min avsikt att vi ska ta ett omtag med ett antal samebyar. Vi har nya verktyg i verktygslådan. Det behövs mer resurser och mer kompetens.

Vilka nya verktyg är det ni har i verktygslådan?

– Det kan jag inte säga så mycket till dig om nu, men det är nya initiativ på gång. Men jag vill föra dialogen direkt med samebyn inte via media, det tror jag du förstår. Jag vill att det här ska vara ett prioriterat område för hela Sveaskog, det är en framgångsfaktor för oss. Vi måste tänka nytt och vi måste göra mer utöver vad som är precis tillräckligt. Vi måste kavla upp ärmarna.

Är det vissa samebyar där ni har en mer låst relation?

– Med ett fåtal samebyar är det ganska låst, av olika anledningar.

Har du träffat representanter från några av samebyarna och rennäringen ännu?

– Jag har knappt varit ute i vår verksamhet ännu. Men jag ska ut och det är en sameby jag snart ska träffa.

Varför avverkar ens Sveaskog i områden som påverkar rennäringen?

– Skogsbruket är viktigt för skogen och viktigt för rennäringen. Det är inte så att samebyarna inte vill ha något skogsbruk alls. Det handlar om hur och när och med vilken intensitet skogsbruket sker.

Hur miljö- och pengakrav ska gå ihop

Sveaskog ska vara ett föredöme när det gäller biologisk mångfald, rennäring och rörligt friluftsliv. Samtidigt har ni höga avkastningskrav. Kommer detta någonsin att gå ihop? 

– Egentligen är inte den stora utmaningen avkastningsnivån, utan hur vi värderar vårt totala skogsinnehav. Vi behövde år 2020 omvärdera vårt skogsinnehav, enligt en ny redovisningsmetod. Uppvärderades från 36 miljarder till 82 miljarder. Det värdet påverkar avkastningsnivån och vi har svårt att hålla den nivån. Det är en diskussion vi har med ägaren. Det är den stora faktorn i en diskussion om avkastningskravet.

– Ett hållbart skogsbruk är en förutsättning för att vi ska kunna bedriva ett fungerande skogsbruk under många år, på bästa sätt.

Synen på vad hållbart skogsbruk är skiljer sig en del åt om man pratar med exempelvis LRF Skogsägarna eller Skydda skogen...

– Det är olika grader i helvetet, så är det. Bedriver man inget skogsbruk alls, då får man ingen avkastning. Människor har alltid brukat skogen. Om vi bara ska bevara och inte bruka, då kan vi inte leverera till ägaren, till kunderna, bidra till den gröna omställningen eller till att ge viktiga jobb i hela landetMen för oss handlar det om bruka skogen på ett sätt som är långsiktigt hållbart.

Lade sig platt för FSC:s kritik

Sveaskog fick nyligen kritik i miljöcertifieringsorganet FSC:s årliga revisionsrapport för större avvikelser inom naturvärdesbedömning, men även mindre avvikelser gällande samplanering med renskötseln.

Ni valde att lägga er platt för kritiken och gå ut med den i ett pressmeddelande. Är det en del av ett nytt och öppnare Sveaskog under din ledning?

– Jag skulle inte säga att vi lägger oss platt och jag kan inte svara för hur man har gjort tidigare, utan tittar framåt. Min synpunkt är att vi ska vara tydliga, raka och transparenta. Vi har brustit i naturvärdesbedömningarna, vi ska rätta till dem, det borde aldrig ha hänt och vi ska se till att det inte händer igen. Det är så jag ser det och det är även så styrelsen ser det.

– Vi har också  en mindre avvikelse när det gäller samplanering med rennäringen i Härjedalen och där gör vi en annan bedömning än revisorn och vi lyfter frågan för tolkning till svenska FSC.

Har ni fått något uppdrag från regeringen om hyggesfritt skogsbruk? Miljöpartiet och Socialdemokraterna ska, enligt uppgift, ha varit överens om det.

– Nej. Men i vårt nya program för ett hållbart skogsbruk har vi med att driva den frågan, att testa olika former av skogsbruk.

Ni startade nyligen ett finansbolag, Sveaskog finans AB, som erbjuder leasing och avbetalningsköp på skogsmaskiner. Varför ska Sveaskog driva ett sådant bolag?

– Vår relation med våra entreprenörer är viktig. Där ute i glesbygden, de entreprenörer som vi har en relation med, behöver stöd att finansiera sin verksamhet. På det här sättet kan vi hjälpa till.

Ska ni tjäna pengar på det?

 – Det måste gå runt. Vi är ett vinstdrivande bolag. Men det kommer att innebära förmånliga villkor för entreprenörerna.

Energi + skog = bioenergi?

Dina två senaste jobb är generaldirektör för Energimyndigheten och sedan vd för Jämtkraft. Vilken roll ska biodrivmedel ha för Sveaskog i framtiden?

– Skogen är en fantastisk resurs i klimatomställningen, skogen levererar timmer, skogen lagrar kol och bidrar med råvaran till biodrivmedel och så vidare. Biodrivmedel är en liten del av affären för Sveaskog, vårt fokus är på sågtimmer.

Hur ser du på diskussionen om att produktionen av biodrivmedel är ett hot mot den biologiska mångfalden?

– Användningen av biodrivmedel kan styras politiskt och den kan styras av marknaden. Det handlar om vilka energisystem vi väljer framöver. Vilken roll får vätgasen eller elen? Biodrivmedel kommer vara en del av omställningen. Men vår primära produktion är sågtimmer, råvaran till biodrivmedel är något som uppstår i värdekedjan, genom gallring och vid avverkning.

I årsredovisning framgår det att ni importerar virke. Varför gör ett statligt skogsbolag det?

– Vi gör det för att få en helhetsrelation med ett antal kunder, för att kunna ge dem ett totalt paket. Det handlar om lövträ som det råder brist på i Sverige, för att kunna leverera mer löv till de av våra kunder som behöver det. Importen sker från Baltikum. Men vi ska plantera mer löv framöver.

Moderaterna vill sälja ut stora delar av Sveaskog. Hur förhåller du dig till det?

– Jag har ingen åsikt och jag kan inte ha någon åsikt om det. Vår uppgift är att se till att Sveaskog är ledande i skogsbruket.

Ni har sannolikt ett uppdrag på gång inom kort från riksdagen om att ta fram bytesmarker för fjällnära skogsägare. Hur förberedda är ni?

– Vi har gjort det tidigare och är helt förberedda på uppdraget. Vi har en bra diskussion med Naturvårdsverket. Det kommer att bli en rullande verksamhet. Men först ska vi se var det kommer att landa.

EU och Sverige – ingen skogsromans

Den svenska skogspolitiken anpassar sig väldigt lite till utvecklingen på samma område i EU, där utvecklingen går åt ett helt annorlunda håll, konstaterar Skogsstyrelsen i sin senaste omvärldsanalys.

Håller du med om det?

– Vi är så olika där. Vad vi inte förstår i Sverige är att man i Europa anser att vi ligger efter, att vi är i en fas som de redan har gått igenom. Vi tänker tvärtom att vi kan det här med skogsbruk, vi är ledande och att vi levererar. Mycket har att göra med den stora skillnaden i befolkningstryck. Vi brukar skog på så olika sätt och med så många olika intressen. I stora delar av Tyskland till exempel tror jag de största intäkterna från skogen kommer från jakten. Så det är ett väldigt annorlunda perspektiv. Och man möts inte. Vi kan vara mer lyhörda för de olikheterna och möta dom mer taktiskt. Skogsbruk i Sverige och Finland levererar så mycket viktiga värden för EU inte minst i den gröna omställningen.

{{toplink}}

johanna@altinget.se