Svenska experter om EU:s cancerplan: ”Sverige behöver delta”

I en utfrågning i riksdagen diskuterade politiker och experter hur EU:s plan mot cancer och den svenska cancerstrategin ska förbättra förutsättningarna för preventionsarbetet, regional ojämlikhet och forskning. ”Det är oroande att de kliniska prövningarna minskar i så hög grad” säger Pia Steensland (KD).

Förra veckan genomförde socialutskottet en öppen utfrågning om EU:s plan mot cancer och den svenska cancerstrategi i riksdagen.

Förutom riksdagens socialutskott deltog bland andra Socialstyrelsens gd Olivia Wigzell, Hans Hägglund, nationell cancersamordnare och ordförande för Regionala cancercentrum i samverkan (RCC), Tobias Lundin Gerdås, statssekreterare åt socialminister Lena Hallengren (S), samt flera experter.

Miljoner har insjuknat

Även Stella Kyriakides, kommissionär för hälsa och livsmedelssäkerhet, deltog under utfrågningen på distans. Hon påpekade riskerna med att miljoner människor inte kunnat gå och göra cancerscreening under pandemin, vilket sannolikt orsakat att fler insjuknat.

– Detta kommer att visa sig de närmsta två åren, säger hon.

Enlig EU-statistik fick 2,7 miljoner människor i EU en cancerdiagnos under 2020 och 1,3 miljoner avled av cancer, däribland 2 000 barn och unga. EU:s plan mot cancer lanserades 2021 och har en budget på fyra miljarder euro. 

Högt upp på EU-dagordning

Stella Kyriakides betonade att EU-länderna måste arbeta tillsammans för att nå framgång i cancerarbetet.

– Det gäller de medicinska professionerna men även regeringar, forskare, patientgrupper och beslutsfattare, säger Stella Kyriakides.

Hon framhöll samtidigt att hälso- och sjukvård aldrig har varit så högt upp på EU:s politiska dagordning som nu och att kommissionens mål är att forma en stark ”hälsounion”.

”Sverige behöver delta”

Kerstin Sollerbrandt, senior forskningsexpert på Barncancerfonden, underströk att Sverige behöver samverka mer med omvärlden för att utnyttja fördelarna med den forskning som finns och är möjlig, och för att inte halka efter.

– Sverige behöver delta i de många europeiska initiativ som nu har startat upp i samband med lanseringen av den europeiska cancerstrategin, säger hon.

– Ett forskningsområde som är särskilt viktigt är utvecklingen av nya läkemedel och behandlingar.

Pia Steensland (KD): ”Kliniska prövningar minskar”

Även Kristdemokraternas Pia Steensland tar upp frågan om cancerforskning och hur den ska säkras.

– Det är oroande att de kliniska prövningarna minskar i så hög grad. Det gör att cancerpatienter i Sverige inte kommer att få möjlighet att delta i prövningar med nya, innovativa läkemedel, säger hon till Altinget.

Enligt Steensland vill KD ”att forskning blir integrerad i hälso- och sjukvården på ett bättre sätt.”

– Från KD:s sida är vi ju tydliga med att vi måste få bort hindren som regionerna utgör.

– Vi vill ha ett samlat nationellt ansvar för sjukvården. Det tror vi skulle vara bra för att skapa en jämlik vård i hela landet så att vi kan fördela resurser och kunskap på ett bättre sätt, säger hon.

Karin Rågsjö (V): ”Markanta regionala skillnader”

Vänsterpartiets sjukvårdspolitiska talesperson Karin Rågsjö tar upp frågan om bristen på jämlik vård och att ”den bara fortsätter”. 

– Det är väldigt allvarlig att det är så markanta regionala skillnader, säger hon till Altinget. 

– När man får en överblick ser man tydligt att det handlar om var i landet du bor styr vilken tillgång till vård du har, vilken typ av behandling du får och med vilken kvalitet. Så ska det inte vara. 

Dag Larsson (S): ”Krav hit och dit”

Socialdemokraternas tidigare sjukvårdspolitiska talesperson Dag Larsson påpekar att det är viktigt att komma ihåg att svensk cancervård i grunden är bra och håller hög kvalitet.

– Det är ju inte det området man skäms mest över, säger han till Altinget.

Däremot behöver dialogen mellan stat och regioner fördjupas, enligt Larsson.

– Vi är duktiga på nationell nivå att ställa krav hit och dit. Men vad vill regionerna ha av staten egentligen? Det tror jag att vi behöver prata mer om.

Hensoos läkemedelsutredning

Flera i expertpanelen lyfte fram att läkemedelskostnaderna stiger snabbt jämfört med tidigare eftersom läkemedelsindustrin växt och betydligt fler cancerläkemedel finns på marknaden idag. 

– Vi måste fundera på hur vi ska fördela läkemedelskostnaderna på ett annat sätt och om staten bör ta ett större ansvar, säger Dag Larsson till Altinget.

Han hänvisar till Toivo Hensoos Läkemedelsutredning om läkemedelskostnader som kom 2019.

– Vi skulle behöva sätta oss med den igen och plocka en del saker därifrån, säger Dag Larsson.

Beslutskedja: Finansiering, subvention och prissättning av läkemedel (Läkemedelsutredningen)

17/11
2016
10/11
2017
21/2
2018
1/12
2018
11/1
2019
10/5
2019
9/9
2021
9/6
2022

Forrige artikel SCB lanserar nytt arbetslöshetsmått: ”Allt knepigare att höra av sig till folk” SCB lanserar nytt arbetslöshetsmått: ”Allt knepigare att höra av sig till folk” Næste artikel Skolverket ser flera brister i svenskundervisningen – ”Behöver kompletteras”  Skolverket ser flera brister i svenskundervisningen – ”Behöver kompletteras” 
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.