Svenskt näringsliv: Arbetsmiljöverket måste sluta jaga pinnar
Arbetsmiljöverket behöver få ett tydligare uppdrag att bidra till den faktiska arbetsmiljön. I dag finns en uppenbar risk att verksamheten går mot så kallad pinnjakt, att myndighetens effektivitet bedöms utifrån hur många fel som upptäcks snarare än hur arbetsmiljön utvecklas. Det skriver Anna Bergsten och Amelie Berg, Svenskt näringsliv.
Af Anna Bergsten och Amelie Berg
Arbetsmiljöexpert respektive arbetsmarknadsexpert, Svenskt näringsliv
Förra veckan var det arbetsmiljöveckan, då arbetsmiljöfrågorna står i centrum mer än vanligt. Inte minst Arbetsmiljöverkets roll förtjänar att uppmärksammas. Det finns ett missnöje bland arbetsgivare hur myndigheten agerar. Pandemin har ännu tydligare visat hur svårt det är att tolka och förhålla sig till regelverket – inte ens ansvariga myndigheter har haft en tydlig bild av hur arbetsgivare ska agera. Svenskt näringsliv föreslår därför i en ny rapport hur Arbetsmiljöverket kan reformeras.
Utbrett missnöje med verket
Ansvaret för arbetsmiljöarbetet på svenska arbetsplatser ligger otvetydigt hos arbetsgivarna. För att de ska kunna ta detta ansvar på ett bra sätt krävs framför allt en myndighet som kan stötta och ge råd när det gäller tolkningar av ofta ganska snåriga regler. Under lång tid har det funnits ett utbrett missnöje med hur Arbetsmiljöverket agerar. Det har gällt till exempel regelutformningen (som nu ses över), tonalitet i kommunikation och bemötandet gentemot arbetsgivarna.
Det ska sägas att man även från den fackliga sidan har varit mycket kritisk mot hur myndigheten fungerar. Arbetsmiljöverket är en viktig aktör inom arbetsmiljöområdet. Som en av de centrala parterna på arbetsmarknaden har Svenskt näringsliv ett ansvar för att försöka påverka styrningen av myndigheten. Den behöver få bättre förutsättningar att agera på ett sätt som i grunden stärker det viktiga arbetsmiljöarbetet på svenska arbetsplatser.
Reformera myndigheten
Efter att ha djupintervjuat företagare och analyserat hur verket fungerar och styrs jämfört med ett par andra myndigheter, presenterar vi nu förslag för hur Arbetsmiljöverket kan reformeras. Det handlar bland annat om att myndigheten behöver få ett tydligare uppdrag att stärka arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna.
I dag uppfattas det som att verkets mål är att leta fel hos så många arbetsgivare som möjligt för att med hot och sanktioner få dem att följa regelverket. Visionen för denna typ av myndighet borde i stället vara att sanktioner inte ska behöva delas ut, utan att regelverket är så lättillgängligt och tydligt så att arbetsgivare vet hur de ska agera och att de också får stöd i att ytterligare uppgradera sitt arbetsmiljöarbete.
Arbetsmiljöverket behöver få ett tydligare uppdrag att bidra till den faktiska arbetsmiljön och ett uttalat ansvar för arbetsmiljön på systemnivå. Med detta menar vi ett ansvar som innefattar att ge arbetsgivarna bästa möjliga förutsättningar att ta sitt arbetsmiljöansvar.
Med dagens styrdokument finns en uppenbar risk att verksamheten i för stor utsträckning går mot så kallad pinnjakt, det vill säga att myndighetens effektivitet bedöms utifrån hur många fel som upptäcks snarare än hur arbetsmiljön på svenska arbetsplatser utvecklas.
Förbättra bemötandet
Detta innebär inte att en väl fungerande kontrollfunktion är oviktig, tvärtom. En sådan funktion är central för att komma åt de företag som inte sköter sig. Vi ser också att det bör läggas mer fokus på råd och stöd samt på bemötandefrågor. Just bemötandet är viktigt för att verket ska kunna ha framgång i att nå sina mål. Om arbetsgivare uppfattar att myndigheten är fientligt inställd blir det svårt att skapa en god och utvecklande dialog som för arbetsmiljöarbetet framåt.
När arbetsgivare avstår från att kontakta myndigheten av rädsla för att hamna på en ”svart lista” har man hamnat snett. Med detta sagt bör det också påpekas att det finns delar som fungerar bra och som bidrar till en utvecklad arbetsmiljö. Arbetssättet i dessa delar borde genomsyra hela myndigheten.
Ungdomsorganisationer: Vi vill inte delta i en skendemokrati
Hökmark: Vi behöver ny grund för Östersjöregionens framtid
