Sverige sneglar på omstridda finska skogsförslaget

M och KD driver på för att Miljömålsberedningen ska närma sig den finska regeringens förslag på kriterier för vad som är naturskog. Men det är ett förslag med stränga kriterier som fått finska miljörörelsen att demonstrera och anklaga statsminister Petteri Orpo för svikna löften.

Under måndagens möte fick ledamöterna i Miljömålsberedningen en dragning av det finska förslaget för att definiera vad som ska klassas naturskog, en tolkning av begreppet old growth forests från EU-håll.

Genomgången av de finska kriterierna är något som M- och KD-ledamöterna John Widegren och Carl-Wiktor Svensson har drivit på för, då de vill att den svenska definitionen ska kunna jämföras ”på ett rättvist sätt” med andra länder.

Men det finska förslaget, som precis har varit ute på remiss, har fått hård kritik från miljörörelsen och från forskare för att vara alldeles för strikt.

Kriterierna innebär att regeringen varken kommer klara sitt vallöfte om skydd av skog eller EU:s målsättningar för biologisk mångfald, enligt Camilla Sederholm, verksamhetsledare vid miljöorganisationen Natur och miljö.

– Det viktigaste är att kriterierna omarbetas och inte blir så strikta. Att enbart utgå från skogens medelålder är ett dåligt kriterium, säger hon och syftar på det finska förslagets skarpa åldersgränser, vilket skiljer sig från det förslag som de svenska politikerna har på sitt bord (se faktaruta).

Hur stor möjligheten är att regeringen lyssnar på kritiken och ändrar i förslaget tycker Sederholm är svårt att bedöma.

– Miljörörelsen i Finland har en väldigt enad front i den här frågan, men den här regeringen vi har nu är så speciell, så problematisk. Vi gör vad vi kan, säger Camilla Sederholm.

I Finland handlar det om statens skogar

Men den finska processen skiljer sig betydligt åt från det uppdrag som den svenska Miljömålsberedningen har. I Sverige innebär definitionerna en kamp om arealer för skogsbruk respektive naturskydd som kommer att beröra alla skogsägare, privata, bolag och staten. Det förslag som ligger nu på beredningens bord innebär att 1,5 miljoner hektar produktiv skogsbruk skulle skyddas.

De kriterier som finska regeringen har lagt fram – där miljöministeriets tjänstemän ska ha blivit överkörda av jord- och skogsbruksministeriet i processen – får inte direkta konsekvenser för den privat ägda skogen. Finska regeringens arbete rör vilka delar av de statliga skogarna som ska skyddas i egenskap av naturskogar.

Detta utifrån löftet i regeringsprogrammet om att skydda de av statens ”gamla skogar i naturtillstånd som uppfyller de nationella kriterierna. Regeringen säkerställer att oberoende kriterier blir klara med snabb tidtabell”.

Finska regeringen har beräknat att totalt 80 000-90 000 hektar statliga skogar kommer att omfattas av nytt skydd.

Utöver detta arbetar Finland med skydd av värdefulla privata skogar genom Metso-programmet, som bygger på frivillighet. Att det fortsatt ska bygga på frivillighet ingår också i Orpos regeringsprogram. Målet här är 96 000 hektar nya skyddsområden till år 2025.

Gammal skog och naturskog

Men M och KD anser också, förutom att Sverige ska ta rygg på Finland, att Miljömålsberedningen ska använda sig av Skogsstyrelsens kommande tolkning av av begreppet old growth forests i relation till förbarhetsdirektivet. Det underlag som Miljömålsberedningen nu använder sig av är ett underlag som Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen levererat gemensamt.

Begreppet old growth forests förekommer dels i biodiversitetsstrategin som en beskrivning av skogsområden som ska skyddas strikt, dels i förnybarhetsdirektivet som skogar som inte får brukas och räknas som förnybar råvara.

Arbetet med att tolka begreppet underlättas inte av att det översätts olika i olika parallella processer, dels som naturskog hos Miljömålsberedningen, dels som gammal skog i Skogsstyrelsens arbete.

M+KD vänder sig fel enligt Naturskyddsföreningen

En svensk miljöorganisation som har svårt att se att vare sig det finska upplägget eller Skogsstyrelsens regeringsuppdrag är något att inspireras eller att använda sig av är Naturskyddsföreningen. 

– Uppdraget (till Skogsstyrelsen, reds.anm) i sig var ganska speciellt. Det är ganska hårt styrt hur regeringen har efterfrågat, säger Jörgen Sundin, sakkunnig på biologiska mångfaldsfrågor till Altinget och fortsätter:

– Samtidigt har den finska regeringen tagit fram ett förslag som också är extremt snävt.

Problemet är enligt miljöorganisationen bland annat i både regeringsuppdraget och det finska förslaget är att de inte följer EU-kommissionens vägledning. Detta då det uttryckligen står i denna att åldern inte ska vara styrande, utan vara en del i en sammanvägd bedömning. Så är inte fallet i något av förslagen. 

– Därtill lägger det finländska kriterierna till krav på mängd död ved som i praktiken utesluter många av de mest värdefulla naturskogarna, säger han.

Skogsstyrelsen ska redovisa regeringsuppdraget, i regleringsbrevet, den 31 augusti. 

Forrige artikel Efter dödsolyckan på Gröna Lund – kontrollen av tivolin utreds Efter dödsolyckan på Gröna Lund – kontrollen av tivolin utreds Næste artikel Utredare: Ökad datainsamling, men inget separat primärvårdsregister Utredare: Ökad datainsamling, men inget separat primärvårdsregister
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.