Sveriges trovärdighet står på spel under klimatmötet

Mer pengar och verkligt stöd till grön industriell utveckling är två avgörande steg för klimatarbetet. Tar Ulf Kristersson och Romina Pourmokhtari den bollen? Innehållet i deras tal i Egypten säger en del om detta, men än viktigare är innehållet i den budget de lägger under klimatmötet.

Det är svårt att bygga pyramider utan rätt stenar. Samma sak med internationellt samarbete. Blir det tillräckliga steg framåt under klimatförhandlingarna i Egypten, som just har börjat?

Risken är tyvärr stor att mötet i Sharm el-Sheikh kommer att gå till historien som en konfliktfylld tillställning, sedan de rika länderna inte levt upp till sina löften om finansiering.

Putin kan vilja så split

Ryssland kan försöka så ytterligare split i leden, och upprepa Vladimir Putins tidigare retorik om västerländsk kolonialism och imperialism. EU-länderna behöver därför göra mer inte bara av klimatskäl, utan också av geopolitiskt egenintresse.

Det handlar om klimatfinansieringen, att trots ett ansträngt statsfinansiellt läge få fram mer pengar till förebyggande åtgärder mot extremväder i fattiga länder. Om att komplettera den nya förslaget om en sorts försäkringslösning mot klimatkatastrofer – ”Global Shield” – med mer pengar i direkt bistånd. Om att sätta ytterligare press på Världsbankens ledning.

Omsätt fina ord i handling

Dessutom gäller det att omsätta fina ord om partnerskap för grön utveckling i verklig handling. En hel del har hänt när det gäller förnybar energi med till exempel investeringar i solenergi.

Samarbetet med Sydafrika för att avveckla kolkraften har fått stor uppmärksamhet. Nya steg i detta Just Energy Transition Partnership är en positiv signal till de formella förhandlingarna på klimatmötet. Samma sak med Indonesien och Vietnam där det också sker framsteg.

Men grön industriell utveckling bär på mer motstående intressen. Länderna i den globala södern vill inte bara vara leverantörer av till exempel vätgas till stålverk i Tyskland. De vill själva utveckla produkter och tjänster som gynnar den inhemska ekonomin. Ett rimligt krav på många sätt, som även Brasiliens nye president Lula da Silva har framfört.

I Europa och USA minns man samtidigt hur subventioner till miljöteknik gynnar kinesiska företag, som tagit över till exempel produktionen av solceller. Det är färre på industridepartementen i huvudstäderna som verkar minnas hur EU:s utvidgning till fattigare länder i Central- och Östeuropa lett till nya stora marknader för västeuropeiska företag.

Sveriges, och budgetens, roll

Mer pengar och verkligt stöd till grön industriell utveckling är därför två avgörande steg för framsteg i klimatarbetet. Samtidigt stärker verkliga partnerskap EU:s geopolitiska ställning.

Sverige kan ha en särskild roll, som blivande EU-ordförande och med en lång historia av samarbete med länder som Brasilien, Kenya och Sydafrika. Det är också i vårt näringslivs egenintresse.

Tar Ulf Kristersson och Romina Pourmokhtari den bollen? Talen de håller i Egypten säger en del. Men ännu viktigare är nationella beslut, inklusive vad som står i budgetpropositionen som kommer mitt under klimatmötet.

Romina Pourmokhtari har försvarat regeringen mot kritik genom att bland annat hänvisa till högt klimatbistånd. Så blir det nu mer av den varan i budgeten? Det behövs som en del av EU:s samlade signal till resten av världen.

{{toplink}}

Forrige artikel Lyft fram frågan om reglerad undervisningsskyldighet Lyft fram frågan om reglerad undervisningsskyldighet Næste artikel Inflationen spökar vidare i regeringens budget Inflationen spökar vidare i regeringens budget
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.