Talman tackar för sig

Riksdagens förste vice talman Åsa Lindestam (S) har suttit i riksdagen sedan 2002. Men den här mandatperioden blir hennes sista. Även för Bengt Eliasson (L) och Elin Lundgren (S) är det slutvoterat efter valet.

Det är nomineringstider i partierna. En som har fått frågan om en riksdagsfortsättning är veteranen Åsa Lindestam (S). Men hon har bestämt sig för att 20 år i riksdagen får räcka.

– Jag tror att det finns ett liv utanför riksdagen. Jag är inte säker men jag tror det, säger hon till Altinget.

Försvarspolitiker

Den största delen av riksdagstiden har hon suttit i försvarsutskottet. Hon kom in som ledamot redan 2002 och slutade som vice ordförande 2018. Rollen som försvarspolitiker ledde också till ett antal internationella uppdrag. Bland annat var Lindestam under en period ordförande för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europas (Osse) första kommitté och hon har även varit valobservatör i flera länder.

– Jag övervakade ett presidentval i Turkiet. Det var fantastiskt intressant och mycket valfusk. Sen har jag övervakat valet i Ryssland. Där var det också hur mycket valfusk som helst.

Talman

Sedan 2018 har hon bytt försvarspolitiken mot att vara förste vice talman. Men det har inte varit något tal om en nedtrappning.

– Vi fyra talmän har enormt mycket arbete. Det normala för en riksdagsledamot är att man är i Sthlm tisdag till torsdag men jag är här hela veckorna. Det är mycket i kammaren och många besök. Det känns som att livet bara rusar iväg nu, säger Lindestam, som precis kommit ut från ett planeringsmöte med talmännen när Altinget pratar med henne.

Trädgård

I april fyllde Lindestam 65 år och när riksdagstiden är över om ett drygt år ser hon fram emot att få mer tid till annat.

– Jag har trädgård, massa böcker jag inte har hunnit läsa och barnbarn som kräver närvaro. Så jag tror inte att jag kommer få det långsamt för fem öre.

Däremot utesluter hon inte att hon kan komma att dyka upp i något nytt uppdrag.

– Det blir säkert någon som frågar om något som jag inte kan säga nej till.

LSS-förkämpe

En annan riksdagsprofil som redan nu meddelar att han inte kandiderar i nästa val är Bengt Eliasson (L). Han är inte minst känd för sitt engagemang i LSS-frågor.

“Att återupprätta LSS var en av de viktigaste frågorna för Liberalerna och mig när vi gick in i Januariavtalet. Jag jobbade hårt för det. Jag stred för att utredningsdirektiven till denna utredning skulle innebära att komma med positiva förslag om hur fler skulle få mer av sina rättigheter. Nu återstår att se till att detta kommer bli verklighet, så snabbt det bara går.”, skriver han i en krönika i Hallands nyheter.

Punkt efter 34 år

Eliasson kom in i riksdagen 2014 och hade dessförinnan varit regionpolitiker i Halland och fritidspolitiker i Kungsbacka. Efter sammanlagt 34 år i politiken har han bestämt sig för att sätta punkt efter valet.

“Jag kommer givetvis fortsätta arbeta ända in i det så kallade kaklet, det vill säga jag kommer fortsätta kämpa allt jag kan för alla de frågor som kommit att bli mina. Men… jag tackar för mig och hoppas jag bidragit till lite mer socialliberal frihet, gjort vardagen lite bättre, i alla fall för några. Jag kommer ge allt stöd och valarbeta för den som kommer efter mig.”, skriver han.

Vill inte växa fast

En tredje riksdagspolitiker som aviserar att det blir hennes sista mandatperiod är Elin Lundgren (S). Hon kom in i riksdagen 2010 och sitter för närvarande i civilutskottet. Lundgren planerar dock att fortsätta med politik även efter 2022, ”men i en annan form”, skriver hon på Facebook.

 I samma Facebook-inlägg skriver hon också:

“Det här är så odramatiskt det kan vara. Det föreligger inga som helst konflikter eller komplikationer i övrigt. Jag vill bara inte växa fast på stolen.”

Forrige artikel Granskning: Lärarlönelyftet har gett sämre löneutveckling för lärare Granskning: Lärarlönelyftet har gett sämre löneutveckling för lärare Næste artikel Överblick: KU:s coronagranskning klar och Hultqvist frågas ut om budgetmiss Överblick: KU:s coronagranskning klar och Hultqvist frågas ut om budgetmiss
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.