Tidigare cv-missar vi minns

Tre ministrar i Ulf Kristerssons regering har haft felaktiga uppgifter i sina cv:n. Även tidigare har uppgifter om ministrarnas utbildningsbakgrund inte fullt stämt överens med verkligheten.

SVT:s Uppdrag granskning avslöjade på onsdagen att flera ministrar i Ulf Kristerssons regering haft felaktiga uppgifter i sina cv:n. Bland annat anges att äldre- och socialförsäkringsministern Anna Tenje (M) gått programmet för europeisk administration vid Linnéuniversitetet, trots att hon inte har läst klart det. Även i civilminister Erik Slottners (KD) cv framgick att han läst en politices magister. Det har han aldrig avslutat.
 
Även tidigare har det visat sig att uppgifter om ministrars utbildning och arbetsliv inte helt stämt överens med verkligheten.
 

Kulturministern saknar examen

Parisa Liljestrand (M) utsågs till ny kulturminister efter maktskiftet 2022. Strax därefter uppdagades det att hennes uttalande om att hon ”är litteraturvetare i grund och botten” var en bluff. Hon har i alla fall ingen examen i litteraturvetenskap utan läste delkurser i litteratur, motsvarande två terminer, som en del av lärarprogrammet.

Till SVT som stod bakom avslöjandet sade hon att hon läste kurserna vid litteraturvetenskapliga institutionen.

– Jag är medveten om att det inte är samma sak som litteraturvetenskap och beklagar därför den olyckliga formuleringen, sade hon då. {{toplink}}

Har Shekarabi doktorerat? 

I medier spreds uppgifter om att den tidigare civilministern Ardalan Shekarabi (S) hade doktorerat i upphandlingsrätt. I sitt cv angavs forskarstudier mellan 2010 och 2013. Men när Expressen kontrollerade ministerns utbildning efter att han klivit in i regeringen 2019 framkom det att han bara tagit poäng för introduktionsutbildningen.

Shekarabi tog däremot en juristexamen från Uppsala universitet 2007.

Strandhälls skönmålning

I samma regering som Ardalan Shekarabi satt Annika Strandhäll, i dag S-kvinnors ordförande. Enligt det cv som lades ut på regeringens hemsida när hon utsetts till socialförsäkringsminister hade Strandhäll läst en kurs i organisation och ledarskap vid Göteborgs universitet.

Dagens industri kunde dock avslöja att hon inte avslutat kursen, utan saknade sex poäng. I cv:t framgick även att Strandhäll arbets- och organisationspsykologi mellan 2007 och 2008, vilket i Di:s granskning visade sig vara 15 högskolepoäng (motsvarande en halv termin).

Littorins ”bluffexamen”

Dåvarande arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorin (M) angav i sitt cv att han hade en masterexamen från Fairfax University. 2007 framkom det dock att det var en ”bluffexamen”. Den amerikanska distansskolan hade varken fått godkänt av delstaten i USA eller svenska Högskoleverket.

– Vi bedömer inte ansökningar som gäller utbildningar därifrån. Det blir avslag direkt, sade Lars Petersson, som då var avdelningschef på myndigheten, till SVT.

Senare avslöjades det även att Littorins uppgifter om sina år vid Lunds universitet inte heller stämde. I sitt cv uppgav Littorin att han läst ekonomi mellan 1988 och 1991. Hans C-uppsats blev dock inte klar förrän 1993 och de sista poängen samlade han in 1994.

Plagierade uppsats

Den norska forskningsministern Sandra Borch uppmärksammades tidigare i år efter att ha plagierat delar av sin masteruppsats i juridik. Flera passager ansågs vara identiska med sådant andra studenter skrivit, där även stavfel följt med in i uppsatsen.

Efter avslöjandet medgav Borch att hon gjort fel och bestämde sig för att lämna sin post. I dag är hon ledamot i Stortinget. 

Ytterligare en norsk minister, Ingvild Kjerkol, har sedan dess anklagats för plagiat. Hennes fall prövas just nu av universitetet. {{toplink}}

Forrige artikel Kommun kan tvingas böta tre miljoner efter skolupphandling Kommun kan tvingas böta tre miljoner efter skolupphandling Næste artikel Riksdagsledamot kan komma att utmana V-ledaren Riksdagsledamot kan komma att utmana V-ledaren
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.