Tidöavtalet betonar klimatnytta – forskare varnar för enögt fokus
Alla myndigheter ska sikta på att göra klimatberäkningarna enligt samma modell, är nya regeringens mål. Men forskare varnar för risken att missa andra nyttor. ”Det är en fläck på ena sidan av hållbarhetsmyntet.”
Debatten om kostnadseffektivitet i relation till klimatnyttan ser ut att ta ytterligare ett steg. Detta efter att Moderaterna har fått in en av sina tidigare hjärtefrågor i Tidöavtalet.
Ovanpå frågan om exportens klimatnytta, som nu tar ett till kliv från Miljömålsberedningens arbete, så ska även arbetet med att ta fram beräkningskonventioner av klimatnytta utredas vidare, med sikte på att de ska bli gemensamma för alla myndigheter att använda.
Men samtidigt har partiets tidigare kritik delvis redan hörsammats, genom det myndighetsgemensamma uppdraget som löpt på sedan 2020. Och trots flera utpekade utmaningar med att få fram mer gemensamma beräkningsmetoder, så har det också presenterats en ny vägledning på området i somras.
Därutöver har också ett förslag till "Bättre konsekvensutredningar" skickats ut på remiss, med siktet på att det ska ges ett uppdrag till Ekonomistyrningsverket om att ta fram en ny förordning som ställer krav på hur miljö- och klimateffektsbedömningar ska ses ut.
Mycket arbete gjort
Altinget har sökt partiets klimatpolitiska talesperson Jessica Rosencrantz för en intervju, men hon har inte återkommit före publicering. Partiet vill dock se att fler myndigheter använder sig av de metoder som finns tillgängliga och anser även att det är viktigt att fler perspektiv, såsom global påverkan på utsläppen, tas med i kalkylen.
Hos Naturvårdsverket, som samordnat arbetet med att ta fram den nya vägledningen tillsammans med Konjukturinstitutet, Energimyndigheten och Trafikverket, ser man fram emot att arbeta vidare med frågan.
– Jag ser att det är relevant med den vägledningen som vi har tagit fram, men sedan ser vi fram emot att det här ska omsättas i praktiken, så vi kan se vad det blir och även jobba vidare med det, säger Eric Sjöberg, samhällsekonom på Klimatanalysenheten, till Altinget.
Förslag till checklista
Den frivilliga vägledningen ska fungera som en checklista för hur myndigheter ska kunna genomföra klimateffektbedömningar, men också kring hur de ska vara transparenta med de osäkerheter som alltid finns när styrmedelseffekter ska bedömas. Samtidigt är det inte exakt samma recept som gäller för alla.
– Det finns en bredd av förslag. Men samtidigt är vi väldigt tydliga med ”hur”. Vi har en rekommenderad arbetsgång för bedömningar av effekter, både genom kvantitativa effektberäkningar och även kvalitativa bedömningar, säger Eric Sjöberg på Naturvårdsverket och fortsätter:
– Men den är bred, för den ska passa både myndigheter med avancerade modeller och myndigheter som inte har det.
Trots assistans inte alltid lätt
Men det är inte alltid lätt att omsätta arbetet i praktiken. Trots att regeringsuppdraget haft som uppgift att bistå Trafikanalys i arbetet med att ta fram bedömningar av ytterligare förslag för att nå transportmålet 2030, så landade de i att det inte gick att sätta siffror på de föreslagna styrmedlen. En av de främsta anledningarna var att det var svårt att bedöma hur styrmedlet samspelade med andra potentiella, och existerande styrmedel.
Eric Sjöberg anser ändå att de har kommit en bra bit på vägen.
– Säg att du ska baka en bulle. Hur mycket bidrar mjölet med, respektive degvätska? Det blir ingen bulle om du tar bort det ena eller det andra, men samtidigt kan du inte tillskriva effekten till var för sig. Det är inte lätt, men vi reder i lite olika sätt för hur man kan göra den bedömningen.
Karlsson: Missar sidonyttor
Alla är dock inte lika entusiastiska över den inslagna inriktningen. Mikael Karlsson, universitetslektor vid Uppsala Universitet inom Klimatledarskap, tycker att fokuset på klimatberäkningarna kan bli missriktat i praktiken.
– Det är dåligt som paradnummer i klimatpolitiken, säger han.
Detta eftersom sidonyttor förbises och det är orimligt att öka bevisbördan på klimatpolitiken men inte på andra politikområden.
– Med bredare bedömningar som ser till många mål samtidigt kan man identifiera målkonflikter, men också synergier. Se bara på förbättrad luftkvalitet när de fossila utsläppen minskar, det ger stora samhällsnyttor. Missar man dessa verkar klimatpolitiken som dyrare är den är, säger Karlsson och fortsätter:
– Även om det talas om att även andra nyttor ska vägas in, så görs det inte i praktiken.
Svepskäl?
Han har tidigare debatterat frågan om effektiv klimatpolitik med Moderaterna, och ser bland annat en risk att argumenten om klimatnytta och kostnadseffektivitet ska användas som en förevändning för att skära ner på antalet styrmedel.
– Kostnadseffektiviteten om vi ska gå ner till noll, är för övrigt inte så intressant. För då måste vi vidta alla åtgärder. Om vi ska minska dem med 30 procent så kan det vara bra, men ska vi ner till noll så kan man inte förenkla så mycket.
Samtidigt trycker han på att tidsperspektivet också saknas.
– Ska man plocka alla frukter på trädet, och inte bara de lågt hängande, så måste man också bygga stegen för att nå de högre hängande om 30 år. Då måste man också göra stora investeringar idag som kanske kostar mer per kilo koldioxid, säger Karlsson till Altinget och fortsätter:
– Det är inte fel att skaffa sig mer kunskaper. Men det är lite av ett påhitt att klimatnyttoberäkningar gör jobbet.
{{toplink}}
Beslutskedja: Bättre konsekvensutredningar
Utredaren har överlämnat "Bättre konsekvensutredningar" till finansdepartementet.
Läs mer2022
Alla myndigheter ska sikta på att göra klimatberäkningarna enligt samma modell, är nya regeringens mål. Men f…
Läs mer2022
Sista datum att svara på remissen.
Remissinstanser (PDF)2023
Med både piska och mer morot finns det nu förslag på att höja standarden på konsekvensanalyser i utredningsarbe…
Läs mer2023
Hur påverkar ett förslag jämställdheten, småföretagen eller integrationen? Listan på områden som en utredare beh…
Läs mer2024
SD inte en del av regeringens bostadspolitik
Kristersson presenterar ministrar – lyssna till regeringsförklaringen här
