Tidömissnöje inför förhandlingarna i Miljömålsberedningen

Någon av de första dagarna i december ska den parlamentariska Miljömålsberedningen lämna över sitt betänkande till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

Uppdraget – att föreslå hur landets kolsänka bäst bör hanteras samt ta fram en strategi för hur Sverige ska klara sina internationella åtaganden inom biologisk mångfald – har beskrivits som ”svårt men inte omöjligt”.

Men det gnisslar i beredningen arbete. Vägen fram till den 16 oktober, när de politiska överenskommelserna inklusive alla avgörande skrivningar måste vara klara, ser ut att bli en skakig färd. Under sommaren har de fyra Tidöpartiernas ledamöter protesterat mot hur ordförande Lars Tysklind lagt upp arbetet inför den period av politiska förhandlingar som tar sin början i beredningen under andra halvan av augusti.

– Fem veckor under sommaren för att läsa 28 dokument med totalt 1 557 sidor. Det är orimligt, säger Carl-Wiktor Svensson (KD), som var den som först att protestera.

– Särskilt med tanke på att vi inte är överens om innehållet och det inte finns någon förankring för många av förslagen. Det är mycket som kommer behöva förändras och det tar tid, fortsätter han.

Protesterat i flera mejl

Carl-Wiktor Svensson mejlade till övriga beredningen den 11 juli och påtalade att han anser att tidsplanen är orimlig. Det mejlet följdes upp av ännu ett mejl en vecka senare, den 18 juli. Den här gången från Tidöpartiernas fyra ledamöter: John Widegren (M), Elin Nilsson (L), Tomas Brandberg (SD) samt Carl-Wiktor Svensson.

Den snäva tidsramen, som innebär att ledamöterna ska lämna in sina synpunkter till sekretariatet senast den 13 augusti, är ”problematisk” skriver de i sitt mejl.

”Detta dels eftersom materialet vi ska lämna synpunkter på är så omfattande att det blir svårt att göra ett bra arbete under 5 sommarveckor, och dels eftersom delar av de presenterade ’förslagen till förslag’ är svåra, för att inte säga omöjliga, att ställa sig bakom i sak.”

Någon politisk majoritet finns inte för delar av de förslag till förslag som lagts fram, utan det kommer krävas ett omfattande arbete att revidera såväl texter som förslag, enligt de fyra.

”Därtill behöver vi ges skälig tid till förankring i respektive parti.” skriver de.

Hundratusentals hektar skyddas

Altinget har tagit del av ett bärande förslag i materialet från sekretariatet, som innebär att det införs ett förbud mot skogsbruk i ur- och naturskogar i miljöbalken. Ett förbud som beräknas innebära ett omedelbart, strikt skydd av 960 000 hektar produktiva skogar som redan är kända och inventerade, varav 410 000 hektar tillhör privata skogsägare som äger mindre än 1 000 hektar skog.

Därutöver uppskattas lagändringen beröra ytterligare uppskattningsvis 570 000 hektar, ännu inte inventerade, skogar.

Tillsammans drygt 1 500 000 hektar.

Privata skogsägare ska ersättas, staten ska inte erbjudas någon ersättning, men kommunerna ska ersättas med 50 procent, enligt sekretariatets förslag till förslag.

Innehållet i det drygt 1 500-sidiga underlaget har inte varit helt okänt för ledamöterna, utan det har lagts fram successivt inför och under mötena. Men Carl-Wiktor Svensson tycker att ledamöternas synpunkter inte har omhändertagits under vägen.

– Och nu är vi jättelångt fram. Vi står så långt ifrån varandra. Det är mycket som behöver göras om, säger han.

Tysklind: Vi får se vad vi är överens om

Miljömålsberedningens ordförande Lars Tysklind håller inte med om kritiken och ser inte samma problembild som de fyra ledamöterna från M, KD, L och SD. Han har inte sett någon anledning att flytta deadlinen den 13 augusti framåt i tiden, detta eftersom det inte är någon stenhård deadline, enligt honom.

– Man får lämna de synpunkter man hinner med. Det är inte någon deadline för synpunkter, säger han till Altinget.

– Sen får vi se vilka förslag vi är överens om, vilka förslag vi måste arbeta om och vilka förslag vi inte är överens om, fortsätter Lars Tysklind.

Han betonar att det är beredningen som äger processen.

– Vi får diskutera hur vi ska ta det vidare. Slutpunkten är i oktober, vägen dit äger beredningen, säger han.

Det är visserligen ett omfattande material som gick ut i början av sommaren, men Lars Tysklind konstaterar att innehållet har presenterats successivt.

– Det var inte 1 500 nyhetssidor, det var det inte, säger han.

Miljömålsberedningen har siktet inställt på att hålla sin deadline den 2 december. Tiden är alltid en utmaning för varje utredning, enligt Lars Tysklind som själv suttit med som ledamot i Miljömålsberedningen samt varit enskild utredare av artskyddsfrågor.

– Det kommer att bli en hektisk tid. Men vi är inte i ett läge i dag där vi avser att begära mer tid, det är inte en aktuell fråga, säger han.

MP: Upp till dem om de har ont om tid

Miljöpartiets ledamot Maria Gardfjell ifrågasätter de fyra partiernas val att i det här läget kliva in och hävda tidsbrist.

– Det är upp till dem om de har ont om tid. Ingen skugga ska falla på sekretariatet eller ordföranden. De har förankrat processen. Processen är för övrigt inte unik på något sätt, det är så det här det brukar gå till, säger hon till Altinget och tillägger att det nu är dags att prata om sakfrågorna.

Det finns mycket i underlagen som ledamöterna bör kunna komma överens om, enligt henne. Hon är väl medveten om att flera partier ser problem i det som rör skogen, för egen del anser hon att jordbruksavsnittet är oroväckande svagt.

– Vi får se vad det landar i. Men det finns en tradition i Miljömålsberedningen att man är relativt överens och en del saker bör vi kunna bli överens om. Men låta regeringspolitiken påverka, är ett unikt dåligt sätt att använda utredningsväsendet på, säger hon och syftar på de fyra partiernas gemensamma markering i mejlet om att det finns mycket i förslagen de inte ställer sig bakom.

S: De får lösa det sinsemellan

Altinget har sökt Socialdemokraternas ledamot Joakim Järrebring, men han befinner sig på resande fot och skriver i ett sms att han jobbar efter den tidsram som ges. ”Om regeringspartierna tycker att deras egen regering givit för kort tid så får de väl lösa ut det sinsemellan.” skriver han i sms:et.

{{toplink}}

johanna@altinget.se