Trots nedläggning – utredning presenterar verktyg för stoppad segregation
Boendesegregationen ökar och är en stor utmaning för både stora och små kommuner över hela landet. Det konstaterar Bostadssegregationsutredningen som, trots att den lagts ner av regeringen, nu presenterat sina slutsatser och ett verktyg för kommunerna att arbeta vidare med.
Regeringen beslutade i slutet på förra året att lägga ner Boendesegregationsutredningen som den föregående regeringen tillsatte i juli.
Beslutet, som enligt infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) är en prioritering för att kunna hålla högt tempo i det övriga reformarbetet, fick kritik från oppositionen och från fackförbundet Byggnads.
Nu presenterar utredningen dock sin rapport med de slutsatser man kommit fram till innan utredningen avvecklades i slutet på januari.
– Den viktigaste slutsatsen är att det här är ett reellt problem som samhället behöver jobba med. Det är ett problem som har ökat och som berör de flesta kommuner i landet och det finns ett stort behov av verktyg och samordnat stöd i detta arbetet, säger utredaren Erik Pelling (S) till Altinget.
Sätta siffror på sociala värden
Utredningens uppdrag var att titta på hur hyresgäster kan bo kvar efter omfattande renoveringar och att se över hur offentlig upphandling kan användas för att minska boendesegregation.
Men under det halvår som utredningen pågått har man framförallt fokuserat på den del i uppdraget som innebar att ta fram och föreslå konkreta verktyg för att räkna på sociala värden vid samhällsbyggnadsinvesteringar.
Ett verktyg som kommunerna nu skulle kunna dra nytta av, även om utredningen inte kommit så långt som man önskat.
– Ja, det är därför vi tyckte att det var värt att dokumentera det arbetet vi har gjort under detta halvåret. Det här är fritt för kommunerna att använda och ta vidare, säger Erik Pelling (S).
Verktyget man presenterar är bland annat en femstegsmodell för att värdera sociala värden och på så sätt få in segregationsperspektivet som ett konkret beslutsunderlag i samhällsbyggnadsprocessen hos kommunerna.
– Anledningen att vi tittat på att kvantifiera och räkna på de sociala värdena handlar om att vi vet att det är en framgångsrik väg om man lyckas med det.
Erik Pelling (S) jämför med verktyg som på senare år utvecklats för att mäta exempelvis biologisk mångfald.
– Mycket av det tankesättet går att implementera på segregation och social hållbarhet. Men det krävs att någon testar för att verktyget ska utvecklas.
”Famlar i mörker”
Pelling (S) vittnar om att många kommuner som han kommit i kontakt med under utredningens gång varit positiva till initiativet att utveckla ett stöd för segregationsarbetet.
– Man vet att segregationen finns, men man vet inte alltid vilka beslut man behöver fatta. Det finns tydliga regelverk för hur man räknar på fysiska investeringar och tydliga krav på att kalkylerna ska gå ihop. Men det finns inte när det gäller segregationen, där har man inga beslutsunderlag och man famlar lite i mörker, säger han.
Utredningen konstaterar också att hindren för att få bort segregationen dels är socioekonomiska faktorer, men också individuella preferenser.
– Man vill fly från människor som är annorlunda än en själv. Men vi vet att samhället mår bra när vi möts. Men det är starka krafter som påverkar, både de individuella och de ekonomiska krafterna.
Erik Pelling (S) har, utöver det nu avslutade utredningsuppdraget, även rollen som kommunstyrelsens ordförande i Uppsala kommun. Ur det perspektivet är han kritisk till att utredningen läggs ner.
– För mig som kommunföreträdare känns det som att staten åter igen lämnar oss i sticket. Den ökande segregationen har pågått under flera decennier, det har gjorts vissa statliga insatser men de har kommit och gått. Kvar finns kommunerna med det här problemet som snarare accelererat än minskat, säger han.
Han är också kritisk till att segregationsarbetet inte prioriteras högre på nationell nivå.
– Det här gäller regeringar oavsett partifärg. Det är ett komplext problem så det är inte sannolikt det som man når ut med i media, men segregationen finns där som en bakomliggande orsak till den kriminalitet och de skjutningar vi ser i samhället i dag.
Sneglar mot Danmark
I utredningen tittar man bland annat på Danmark som exempel där man tagit ett samlat nationellt grepp mot segregationen, vilket gett resultat men vars metoder också mött viss kritik.
– Man kan diskutera huruvida de gör rätt saker men det som är intressant är att man tar ett samlat grepp. Arbetet sker på alla nivåer i samhället, det är en tydlighet från regering och riksdag och det finns en långsiktig plan och ett mål. Man har också kopplat på forskningen och gör ett uppföljande arbete. Det krävs det samlade greppet om man ska lyckas, säger Erik Pelling (S).
{{toplink}}
För Uppsala kommun är planen nu att ta arbetet vidare på kommunal nivå och att fortsätta arbetet med det utredningen påbörjat.
– Ja, absolut. Vi har redan gett ett uppdrag i vår budget och i verksamhetsplanerna för våra förvaltningarna att utveckla metoder för att motverka segregation och då kommer vi att titta på de här verktygen, säger Erik Pelling (S).
{{toplink}}
Beslutskedja: Bättre verktyg för att minska och motverka boendesegregation
Sista datum för utredaren att redovisa uppdraget.
Kommittédirektiv (PDF)1900
Regeringen har tillsatt en utredning.
Läs mer2022
Erik Pelling (S) ska som särskild utredare utveckla verktyg för att minska boendesegregationen.
Läs mer2022
Boendesegregationen ökar och är en stor utmaning för både stora och små kommuner över hela lande…
Läs mer2023
Anna Ekström får grönt ljus för nya uppdrag – kan ta över ABF Stockholm
Humana får fortsätta – avveckling av assistans pausas
