Tvärtemot lärosätena hejar arbetsgivarna på en förkortad KPU

Frågan om en förkortad kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) delar remissinstanserna i två läger. För en del arbetsgivare är det dock bättre att ha en lite sämre utbildad lärare än ingen alls att anställa till sin skola.

Nu har alla remissinstanser sagt sitt om utredningen av lärarutbildningens olika förslag. Tidigare rapporterade Altinget om Lärarutbildningskonventet som kräver att regeringen ska dra tillbaka vissa av förslagen i utredningen. Det gäller främst delen om en försöksverksamhet med en förkortad kompletterande pedagogisk utbildning (KPU).

Eftersom Lärarutbildningskonventet och vissa lärosäten så starkt kritiserat förslaget förväntade sig undertecknad att möta samma kritik från övriga remissinstanser. Men icke.

Fram träder ett antal aktörer som vill se en förkortad KPU bli verklighet. Det är några av de största arbetsgivarna, så som Göteborgs stad, Malmö stad och Norrköpings kommun. Men också kommuner som Älvkarleby, Finspång, Gällivare, Töreboda och Sandviken.

På sin sida har de även Svenskt näringsliv och Idéburna friskolors riksförbund. De kanske tyngsta remissinstanserna som är positiva till kortad KPU är Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Med visst förbehåll

De flesta av dessa markerar dock mot att det kan leda till en sämre kvalitet i undervisningen om läraren har gått en kortare lärarutbildning. Göteborgs stad skriver att det ska ses som en nödlösning.

Men nackdelarna med en förkortad utbildning verkar inte vara ett lika stort huvudbry för arbetsgivarna. Deras största problem är att det inte finns lärare att anställa överhuvudtaget.

”Det är positivt att det öppnas fler vägar in i läraryrket, då bristen på behörig personal är ytterst allvarlig.” Det skriver Svalövs kommun.

”Det är naturligtvis en risk att förkorta en utbildning men det måste vägas mot behovet. Även de som i dag jobbar som lärare men saknar lärarexamen skulle behöva göras behöriga med någon form av åtgärd.” Det skriver Sandvikens kommun.

Helgar medlen målet?

Det blir två läger i frågan om lärarutbildningen. Lärosätena vill försvara utbildningen och den akademiska friheten i att utforma utbildningarna. Arbetsgivarna å sin sida ser att de inte kan försörja organisationen med utbildad personal.

Vid utbildningar som leder till en yrkesexamen i samhällsviktiga yrken uppstår ofta liknande målkonflikter. Samma hårda tongångar hördes när antagningskraven till polisutbildningen sänktes. Å ena sidan var de som kritiserade beslutet för att lågpresterande elever inte sedan skulle bli bra poliser. Å andra sidan såg Polismyndigheten att de inte kunde försörja sin organisation med poliser överhuvudtaget.

Antalet sökande till polisutbildningen har sedan dess ökat. Förmodligen på grund av fler anledningar än bara sänkta antagningskrav. Men det kan ha haft viss effekt.

För dessa typer utbildningar som är viktiga för samhället kommer det alltid behövas en diskussion om huruvida medlen helgar målet. Arbetsgivarna verkar dock övertygad i frågan om förkortad KPU.

Nu är det upp till regeringen och eventuellt sedan riksdagen att bestämma sig om det är bättre med en lite sämre utbildad lärare än ingen alls.

Beslutskedja: Ökad kvalitet i lärarutbildningen och fler lärare i skolan

5/5
2020
8/9
2020
15/1
2021
26/1
2021
25/3
2021
15/4
2021
19/4
2021

Forrige artikel Vem vågar plocka upp KD:s kastade handske? Vem vågar plocka upp KD:s kastade handske? Næste artikel 8,6 miljoner konverterade medborgare 8,6 miljoner konverterade medborgare
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.